”Oroväckande ökning av karies hos barn”
Statistik från Svenskt kvalitetsregister för karies och parodontit (Skapa) visar en tydlig ökning av karies hos barn. Illustration: Robert Hilmersson

”Oroväckande ökning av karies hos barn”

Färsk statistik 6 Feb 2017
Dela artikeln
Karies ökar hos yngre skolbarn, visar statistik från Svenskt kvalitetsregister för karies och parodontit (Skapa).

Kariesökningen är tydligast hos barn som är sex, sju och åtta år men samma tendens finns även hos yngre barn.

– Under ett antal år ser vi en ökande tendens som är ganska genomgående och oroväckande. Vi har inte sett att karies ökar så tydligt tidigare, säger Hans Östholm, registerhållare och ansvarig för Svenskt kvalitetsregister för karies och parodontit (Skapa).

Skapa har tittat på förekomsten av manifest karies och fyllningar i mjölktänderna hos patienter mellan tre och elva år. 2015 ingick uppgifter om drygt 811 000 barn.

Vad ökningen beror på kan inte Skapa svara på, menar Hans Östholm. För att få svar på det behövs analyser lokalt och regionalt.

Tandvården bör tänka till kring karies hos de små barnen, anser han. Organisationerna behöver fundera över sina behandlingsstrategier och vårdprogram.

De som ser en ökning bör ta reda på vilka barn det gäller. Är det en svag men generell ökning, en mer markant ökning inom vissa riskgrupper eller en ökning av riskgruppernas storlek? Får de yngre barnen den vård som de behöver med tanke på sin kariessituation?

– Barn med karies eller stor risk för karies behöver mer förebyggande vård. Det är viktigt att nå familjerna tidigt, redan när barnen är två, tre år, säger han.

Stegvis exkavering vanligare
En annan förändring som Skapa gör synlig är att stegvis exkavering som åtgärd vid behandling av djupa kariesskador hos vuxna rapporteras oftare till Försäkringskassan.

Åtgärden används endast för drygt en procent av patienterna som får en basundersökning, men mellan 2013 och 2015 ökade antalet stegvisa exkaveringar i 14 av de 19 folktandvårdsorganisationer som ingår i en jämförelse som Skapa har gjort.
– Stegvis exkavering vid ett djupt kariesangrepp är en åtgärd som rankas högt i de nationella riktlinjerna. Det är en dokumenterat bra åtgärd vid djup karies, så den bör vi göra mer av, menar Hans Östholm.

Stora skillnader i landet
Användningen av åtgärden varierar mycket inom tandvården, men det finns inga skillnader i förekomsten av karies som kan förklara det.

Stegvis exkavering används mest i Värmland, där mer än två procent av patienterna som fått en basundersökning har fått åtgärden under 2015.

Minst används stegvis exkavering i Gävleborg, där den har genomförts på 0,25 procent av patienterna.

– Jag vet inte varför det ser så olika ut, men det skulle kunna finnas ett samband med hur väl man har infört de nationella riktlinjerna, tror Hans Östholm.

Ovanligt i Blekinge
Folktandvården Blekinge är en av organisationerna som gör få stegvisa exkaveringar. Håkan Bergevi, tandvårdschef i Blekinge vet inte vad det beror på.

– Jag tror inte vi förebygger karies bättre än andra, men eventuellt gör vi mer endodonti. En faktor kan vara att tandläkare har registrerat åtgärden som 301 eller 302 om behandlingen inte tar så lång tid, då 322 blir dyr.

Om Skapas jämförelse kommer att påverka Blekinges vårdpanorama vet han ännu inte.

– Vi är mitt upp i arbetet med bokslutet och när det är klart gör vi en genomgång av vårt vårdpanorama på kliniknivå.

”Anmärkningsvärt få behandlas”
Skapa har också tittat närmare på andelen patienter som får sjukdomsbehandlande eller sjukdomsförebyggande åtgärder vid karies.

Bara knappt var femte patient som har fått en fyllning eller krona på grund av karies har också fått sjukdomsbehandling eller förebyggande åtgärder. Hans Östholm tycker att det är anmärkningsvärt.

Skapa har än så länge endast tittat på patienter mellan 50 och 59 år som har fått en fyllning eller krona på grund av karies och som också har behandlats för sjukdomen eller fått sjukdomsförebyggande behandling inom sex månader före eller efter åtgärden.

Varierar mycket
Variationen i landet är stor. I genomsnitt får knappt var femte (17,7 procent) behandling, men andelen varierar mellan bara drygt en på 30 (3,3 procent) i Östergötland och nästan var tredje (30,6 procent) i Västra Götaland. Läget är ganska stabilt.

– Några organisationer ligger lågt från år till år, medan de som ligger bra till gör det kontinuerligt, säger Hans Östholm.

Verktyg för vårdutveckling
Det är upp till varje tandvårdsorganisation att använda Skapa för sin egen vårdutveckling.

Ett sätt att se om behandling av grundsjukdomen har effekt är att titta på samband mellan sjukdomsbehandlande insatser och hur många som får tänder utdragna på grund av karies, enligt Hans Östholm.

Läs mer i Skapas årsrapporter på www.skapareg.se.

Text: Janet Suslick

Dela artikeln

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Problem med inloggningen? Kontakta redaktionen: redaktionen@tandlakartidningen.se