Så hittar du cancer i munnen
Patienten har cancer i överkäken. Nästan all oral cancer är skivepitelcancer.

Så hittar du cancer i munnen

29 Nov 2012
Dela artikeln
Äldre patienter som röker och dricker mycket alkohol löper större risk än andra att få cancer i munhålan, men håll ögonen på alla patienter.

Alla kan drabbas av cancer. Att upptäcka maligna och premaligna slemhinneförändringar tidigt är avgörande för prognosen. Därför bör tandläkare alltid undersöka sina patienter för förändringar som kan utvecklas till cancer, rekommenderar Lars Sand, käkkirurg på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

I Sverige upptäcks uppåt 350 fall av oral cancer varje år, ofta av tandläkare, berättar Lars Sand, som forskar om oral cancer. Stigande ålder ökar risken, liksom tobak och alkohol.
– Fråga alltid om tobaks- och alkoholvanor när du tar anamnes, råder han.

Han rekommenderar också tandläkare att göra en standardundersökning för att hitta förändringar som är, eller kan utvecklas till, cancer i munnen. Det tar bara någon minut.
– Alla patienter bör undersökas varje år. Då ser du lätt skillnaden när det är en förändring.

Titta i munbotten under tungan, lyft på läpparna, undersök kinderna, gom och svalg. Dra ut tungan och titta på sidorna och på tungbasen.
– Ska man vara noga bör man också palpera tungan och munbotten, säger Lars Sand.

En del cellförändringar kan upptäckas tidigare vid palpation än vid inspektion. Det blir en liten förhårdnad under slemhinnan som bildar ett synligt sår först efterhand.

Allt som avviker ska noteras i journalen.
– Fotografera gärna också förändringar, för då ser man hur de ser ut vid nästa besök.

Röda och vita fläckar

Nästan all oral cancer är skivepitelcancer, en oregelbunden nyvävnadsbildning. Gör man regelbundna undersökningar kan man hitta både skivepitelcancer och premaligna förändringar.

Som allmäntandläkare ser man kanske skivepitelcancer bara ett par gånger under yrkeslivet, men premaligna förändringar som ibland utvecklas till cancer är betydligt vanligare.

De viktigaste är erytroplakier, som ger röda fläckar, och leukoplakier som är vita. Uppåt fyra procent av befolkningen får sådana förändringar, men det går i dag inte att säga vilka som blir cancer och vilka som inte blir det.
– Erytroplakier är inte så vanliga, men de är ofta farliga. Över hälften är, eller blir, cancer. Hittar du en sådan förändring ska patienten direkt remitteras till käkkirurg, eller till öron-näsa-halsläkare om det inte finns käkkirurg på orten, säger Lars Sand.

Leukoplakier kan se ut som harmlösa vita fläckar, men cirka fyra procent utvecklas till cancer. Eftersom vita fläckar är ganska vanliga, gäller det att utesluta andra möjliga orsaker. Finns det en vass tand eller en skadad protes som kan vara boven?

Om du tror att något sådant kan vara orsaken, bör du åtgärda det och undersöka patienten igen efter ett par veckor. Om såret inte är på bättringsväg, remittera patienten.

Kryddig mat svider

Oral lichen planus (OLP) är en annan typ av premalign slemhinneförändring som är någorlunda vanlig. Uppåt två procent av befolkningen får OLP, och upp till en procent av OLP-förändringarna utvecklas till cancer om de inte behandlas.

OLP-förändringar har retikulära och/eller papillära strukturer. Vitt plack, rodnader och sår kan också förekomma. Patienter med oral lichen planus har ofta besvär av starka kryddor, citrusfrukter och liknande.
– Det är lätt att tänka att en förändring inte är så farlig, men det är oerhört tråkigt om man missar något, konstaterar Lars Sand.

– Tidsaspekten är väldigt viktig. Prognosen är väldigt mycket bättre om man hittar förändringen tidigt, poängterar han.

Är man osäker på orsaken till en fläck bör man därför kalla patienten på återbesök efter ett par veckor och inte vänta på nästa revisionsbesök. Ett år är lång tid när det gäller oral cancer.

Stor studie pågår

Just nu pågår en svensk multicenterstudie om leukoplakier. Åtta käkkirurgiska kliniker i landet samarbetar i projektet. Patienterna följs i fem år för att se vad som händer.
– Vi hoppas kunna ta reda på vilka leukoplakier som utvecklas till cancer, berättar Lars Sand.

Målet är att identifiera olika patientrelaterade faktorer och tumörmarkörer för att tidigt kunna se skillnaden mellan patienter som på sikt riskerar att få cancer och dem som inte gör det.

Projektet presenterades vid årets odontologiska riksstämma i Göteborg den 15 november.
Janet Suslick

Text: Janet Suslick

Foton/Illustrationer: Lars Sand

Dela artikeln
Så hittar du cancer

* Fråga alltid om tobaks- och alkoholvanor.
* Gör en standardundersökning för att hitta förändringar.
* Remittera patienter med erytroplaki till käkkirurg eller öron-näsa-halsläkare.

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Problem med inloggningen? Kontakta redaktionen: redaktionen@tandlakartidningen.se