Annons

Annons

Erosioner ett växande problem

Medan kariesförekomsten har minskat tyder undersökningar på att antalet dentala erosioner har ökat hos främst yngre personer. Tandvården har ett stort ansvar när det gäller att upptäcka och förebygga dessa skador.

Mer kunskap behövs om dentala erosioner. Det framkom vid symposiet »Tandläkaren som detektiv – konsten att utreda och behandla erosioner«. Enligt moderator Annika Torbjörner, övertandläkare vid specialistkliniken för protetik i Karlstad, tas ämnet tanderosioner inte upp i tillräcklig omfattning på tandläkarutbildningarna.
En undersökning bland 16–19-åringar i Örebro visar att var tredje patient har erosionsskador.
– En bidragande faktor är barnens och ungdomarnas läskvanor. Det är en stor utmaning för oss inom tandvården och som föräldrar att försöka rå på marknadskrafterna och nå en attitydförändring till bland annat läskdrickandet, sade hon.
Erosioner är den tredje största orala sjukdomen efter karies och parodontit.
Erosioner uppstår när syra påverkar emaljen, som blir porös. Tillståndet förvärras genom abrasion och attrition. Emaljen börjar demineraliseras vid ett pH på cirka 5,7 medan dentinet börjar lösas upp vid pH 6,2. Ju oftare tänderna utsätts för syra desto större risk för erosioner.

En rad faktorer

Vid bedömningen av erosioner måste man enligt Ulla Pallesen, övertandläkare vid »afdelningen for tandsygdomslaere og endodonti«, Tandläkarhögskolan i Köpenhamn, utreda en rad faktorer såsom pH-värdet, kostvanor, medicinering, reflux och exempelvis om patienten lider av bulimi. Sjögrens syndrom innebär också ökad risk för erosioner.
I ett tidigt stadium av erosion kan tandytan vara matt eller helt blank och speglande. Senare kan dentinet exponeras i varierande grad. Färgen på tänderna kan också ändras. När emaljen blir tunn skiner dentinet igenom och tanden gulnar och blir opak.
Hur ska man då förebygga erosioner?
Enligt Ulla Pallesen bör tandvårdspersonalen vara lika uppmärksam på erosioner som karies eller parodontit och sätta in åtgärder tidigt. Att påverka patientens kost- och dryckesvanor är oerhört viktigt för att stoppa sjukdomsförloppet, exempelvis genom att uppmana patienten att äta regelbundet, undvika för mycket sura drycker och sura frukter, att skölja munnen med vatten eller mjölk efter att han eller hon ätit eller druckit, och eventuellt ordinera salivstimulerande medel.
I ett tidigt stadium kan dessa förebyggande åtgärder hindra progressionen, men finns samtidigt ett kraftigt bettslitage kan patienten behöva en bettskena. Behövs restaurativ behandling kan komposit användas, i mer omfattande fall kronterapi.
Text: Mats Karlsson

Upptäck mer