Lars Frithiof tog sin tandläkarexamen 1960 och har arbetat som privattandläkare och lärare vid tandläkarutbildningen vid KI, Huddinge. Han är specialist i oral kirurgi och parodontologi.
1964 blev han ombedd av handledaren Jan Wersäll att presentera fynd från sina elektronmikroskopiska studier vid ett symposium vid riksstämman. Det var inte utan bävan han höll sin del i symposiet. Han visade elektronmikroskopiska bilder, något som var nytt.
– Man hade observerat att cancer kunde utvecklas vid skador av tänder mot tungan eller av skador från skavande proteser. Det jag visade var hur basalmembranet förändrades vid precancrar och munhålecancer och hur cellerna bredde ut sig i bindväven, förklarar han, och tillägger:
– Men jag tror inte någon förstod vad jag visade eftersom det var bilder på cellnivå. Ingen hade några frågor, kanske beroende på att ingen ville göra bort sig. Ändå tror jag att mitt blygsamma bidrag uppskattades.
Men det var en åhörare som var kritisk efteråt.
– Jag fick en ganska omild och möjligen befogad tillrättavisning av en av paneldeltagarna om mitt påstående att varje form av kronisk irritation av vävnaderna, även av infektiös natur, kunde bidra till att initiera en canceromvandling.
Med åren har det blivit många riksstämmor för Lars Frithiof och hustrun Bodil – också hon tandläkare. I år finns de åter på plats, bland annat vid den monter som Tandläkare-Sällskapets museinämnd har och där besökare kan förkovra sig i viktiga utvecklingssteg inom tandvården.
– Jag och Bodil hoppas hinna med att lyssna på några symposier också.
Annons
Annons
