Debatt: Munnen behövs i framtidens läkarutbildning

Debatt 24 feb 2020
Dela artikeln
Sedan flera år har det återkommande publicerats vetenskapliga artiklar som påpekar behov av ökad kunskap inom sjukvården om munhälsa och dess samband med allmän hälsa. Kan patienterna vänta längre?

Dagens kunskapsläge visar att försämrad munhälsa kan förekomma vid flera allmänsjukdomar och tillstånd, såsom hjärt-kärlsjukdom, diabetes, kroniska njursjukdomar, reumatiska sjukdomar, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, lunginflammation (aspirationspneumoni), blodsjukdomar, vitaminbristtillstånd, demens och nedsatt kognitiv förmåga liksom vid undernäring.

Sedan flera år har det återkommande publicerats vetenskapliga artiklar som påpekar behov av ökad kunskap inom sjukvården om munhälsa och dess samband med allmän hälsa. Kan patienterna vänta längre?

Hud och slemhinna utgör en barriär för bland annat mikroorganismer. Tänder perforerar munslemhinnan, tandköttet. Ett friskt tandkött ger en tät packning runt den penetrerande tanden. Ett inflammerat tandkött sluter inte tätt och medför läckage ut i vävnaden och in i blodomloppet av orala mikroorganismer, toxiner och egna inflammatoriska mediatorer och substanser. Det förklarar hur munhålans mikroorganismer och artspecifika substanser sprids och kan återfinnas i olika kroppsorgan och även i tumörvävnad. Den orala mikrofloran är en av flera riskfaktorer vid sjukdomsutveckling.

Läkare har ett övergripande medicinskt ansvar liksom ett ledningsansvar. Därför bör en grundutbildningsinsats ges till framtidens läkare, dels för att uppdatera läkarstuderande med aktuell vetenskap och evidens om de dubbelriktade starka sambanden mellan diabetes och parodontit, dels för att förmedla kunskap om vid vilka diagnoser och tillstånd sjukvården och tandvården kan samverka för att uppnå ökad effekt av insatt prevention och sjukvårdsbehandling – därmed möjliggörs resursbesparingar och minskade samhällsekonomiska kostnader.

Dagens kunskap bör inte undanhållas patienternas framtida läkare och deras patienter. En 7,5 hp-kurs som läggs in som obligatorium i grundutbildningen borde vara den bästa lösningen för patient-omhändertagandet. Om lärosätena upplever det som svårt att få in en sådan kurs i grundutbildningen kan kunskaperna vävas in som delmoment i relevanta befintliga kurser och examineras i den nya läkarutbildningen.

Text: Göran Friman, tandläkare, med dr

Dela artikeln

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Om du har problem att logga in kontakta webbredaktören: redaktionen@tandlakartidningen.se. Skicka inte ditt personnummer. Det räcker med ditt namn och din adress.

Senast publicerat

Tandläkartidningens veckonyhetsbrev
Copyright © Tandläkartidningen 2014 | Österlånggatan 43
Box 1217 | 111 82 Stockholm
Telefon 08-666 15 00 | redaktionen@tandlakartidningen.se
Ansvarig utgivare: Hilda Zollitsch