Halland sätter karies på kartan
Shpetim Bujupi är klinikchef på Folktandvården Nyhem i Halmstad. Han är nöjd med hur vårdbehovet hos patienterna har synliggjorts i kartbilder. Foto: Ander Andersson

Halland sätter karies på kartan

Ojämlik tandhälsa 21 maj 2018
Dela artikeln
I Halland har man bytt tabeller mot kartor. Färgerna signa­lerar var risken för karies är störst bland barnen. För tand­vården i ­regionen är geomapping ett tydligare sätt att nå fram till ­politikerna och rikta resurserna dit de bäst behövs.

Tandhälsan hos 3–6-åringarna är bäst i Kungsbacka och sämst i delar av Falkenberg, Halmstad och Hylte. Sedan Region Halland bytte tabeller mot kartor har det blivit tydligare vart tandvården behöver rikta sina insatser.

– Vi finns i ett område med hög kariesförekomst, säger Shpe­tim Bujupi, tandläkare och klinikchef vid Folktandvården Nyhem i Halmstad.

Han leder arbetet vid en av de kliniker som fått en större andel av tandvårdens resurser sedan regionen tagit modern kartteknik till hjälp för att få bättre överblick och en effektivare resurs­fördelning. Kartorna ligger till grund för det nya ersättningssystem som regionen använder inom barntandvården.

Geomapping

Metoden bakom karttekniken heter geomapping. Sedan flera år tillbaka finns en databas med uppgifter om vilka barn som har haft eller inte haft karies. I ett samarbete mellan tand­vårds­enheten i regionen, folktandvården och regionens FoU-avdel­ning placerades barnen ut i geografin, ända ner till församlingsnivå. Att tandstatusen skiljer sig visste man sedan tidigare, men nu gick det att se direkt på en kartbild var i regionen karies­risken är störst.

– Vårdbehovet blir mer synligt och det här ger oss mer kunskap om klinikens upptagningsområde. Många av de barn som hör till Folktandvården Nyhem kommer från socioekonomiskt svaga områden, säger Shpetim Bujupi.

Jämfört med barn i många and­ra delar av Sverige är de halländska barnens tandhälsa god, men den varierar mycket mellan olika områden och hur barnens tänder mår är starkt kopplat till socioekonomiska faktorer.

Högre ersättning och fler punktinsatser

Som en del av arbetet med geomapping utvecklade regionen för några år sedan det nya ersättningssystemet för att kunna rikta mer resurser till barntandvården i utsatta områden. Barn med dålig tandstatus får högre ersättning, blir oftare kallade till undersökning och får i högre grad del av punktinsatser som till exempel fluorlackning.

Den nya modellen togs i bruk 1 januari 2013 och innebär att resurs­tilldelningen vari­erar mellan olika församlingar – ­totalt ett 60-tal – i ­stället för som tidigare mellan kommunerna. Risk­kartan som visar förekomsten av karies hos 3–6-åringar kombineras med ett antal socioekonomiska indikatorer på församlingsnivå.

– Den differentierade ersättningen i barntandvården har fyra olika ­nivåer. Man får mind­re pengar om tandhälsan är bra och mer om den är dålig, säger Gunnel Håkans­son, tandvårdsstrateg i Region Halland.

Polariseringen har minskat

Medan barnen i flera områden i norra Halland har väldigt god tandhälsa med få karies­angrepp, ser det betydligt sämre ut i vissa områden i södra länsdelen.

– I Särö utanför Kungsbacka har barnen nästan inga karies­angrepp alls. Där är utbildningsnivån hög, det finns få utrikes födda och köpkraften är stark enligt SCB. Dessutom är fluorhalten hög i dricksvattnet.

Förra året gjordes en uppföljning som visade att polariseringen mellan olika områden minskat sedan modellen infördes 2013.

– Vi ser att vår differentierade barnersättningsmodell börjar ge resultat, säger Gunnel Håkans­son.

Politiker mer lyhörda

Hon framhåller att politikerna har blivit mer lyhörda för tandvårdens förutsättningar sedan informationen började presenteras med hjälp av kartor.

– Med hjälp av geomappingen kan vi visa hur tandhälsan ser ut i olika delar av Halland och att det finns en direkt koppling mellan tandhälsan och socioekonomiska faktorer. Kartorna som visar risken för sämre tandhälsa och kartorna som visar på socio­ekonom­iska faktorer som utbildningsnivå, utrikes födda och köpkraft kan läggas över varandra.

Tydliga omfördelningar

Driftnämnden närsjukvård är den politiska nämnd som ansvarar för folktandvården i Halland. Ordförande Tommy Rydfeldt (L) intygar att geo­mapping­en är ett stöd för de för­troende­valda.

– Vi subventionerar barn­tandvården till hundra procent och vill att pengarna hamnar där de behövs bäst. Utvärderingen visar att vi uppnått den effekt vi ville ha. Klinikerna får ersättning för det arbete de faktiskt utför.

Har det blivit stora omfördelningar av resurserna?

– Inte stora, men ändå tydliga omfördelningar. Där man har sämst tandstatus får man också mest ersättning.

Fyra gånger mer karies

Däremot har ersättnings­model­len inte klarat att ta höjd för de många barn med extremt dålig tandstatus som kom med den stora tillströmningen av flyktingar för 2–3 år sedan. Tandvårdsenhetens beräkningar tyder på att de utrikes födda barnen har fyra gånger mer karies än de halländska.

– De bosätter sig väldigt koncentrerat och då blir det ännu större skillnad i tandhälsan än det var tidigare. När man träffar på barn som har kariesangrepp på två tredjedelar av tänderna räcker systemet inte till, säger Tommy Rydfeldt.

De områden geomappingen redan pekat ut som socio­ekonom­iskt svaga har fått en ännu tydligare profil när ny­anlän­da flyttar in hos släktingar. Det är också där det är mest sannolikt att de kan få en lägenhet.

Informationskampanj

För att möta behovet av tandvård bland de nyanlända barnen har regionen i stället riktat särskilda insatser mot de utsatta områdena. Riskfonden är en sådan insats. Genom den går det att få pengar som täcker en del av kostnaden för en dyr behandling.

Regionen har även fått statliga pengar som bland annat finan­si­erar en informationskampanj om förebyggande tandvård.

– Många familjer kommer från kulturer där det är mycket socker i både mat och dryck. När de förstår att det är sockret som gör att barnens tänder inte är så bra får det effekt och de ändrar sitt beteende.

Liknande modell hos vårdcentralerna

Tandvårdens arbete med en ersättningsmodell som grundar sig på geomapping har väckt intresse inom andra verk­sam­heter i regionen. Sedan ett par år tillbaka har vårdcentralerna en liknande modell. Tio procent av hälso- och sjukvårdspengen omfördelas till områden med störst ohälsa.

– Lägger man kartan för tandvården bredvid kartan som visar de vårdcentraler där man får ­extra ersättning ser de väldigt lika ut, säger Tommy Rydfeldt.

Text: Torbjörn Tenfält

Dela artikeln

Andra artiklar i temat "Den ojämlika tandvården"

Tandhälsan ojämlik redan hos små barn

Ny avhandling Förskolebarn i socioekonomiskt svaga familjer har mer än fyra gånger större risk för kariesskador än jämnåriga med bättre levnadsvillkor, visar en ny doktorsavhandling.
15 maj 2018
1722

Ojämlikhetens ansikte

Ojämlik tandhälsa Dina tänder visar vem du är. Eller åtminstone kan de skvallra om din inkomst, utbildningsnivå och var du har vuxit upp.
16 maj 2018
432

Nu utreds hela tandvårds­systemet

Ojämlik tandhälsa Prissättning, kostnader och styrning är tre delar som kommer att vara under lupp de närmaste åren. Syftet är att få en mer jämlik tandvård där fler går till tandläkaren för förebyggande undersökningar.
17 maj 2018
330

Ministern vill förändra tandvården

Ojämlik tandhälsa En tandvårdsreform med förändrad prissättning och där tandvården närmar sig sjukvården. Det är vad ­regeringen tänker sig kan bli en del av resultatet av ­utredningen om jämlik tandhälsa.
24 maj 2018
153

Hälsofrämjaren är bästa lotsen

Ojämlik tandhälsa Invånarna får själva definiera vilka behov de har, och det lägger grunden för det fortsatta förändringsarbetet. Det är filosofin bakom ett hälsofrämjande projekt om tandvård och kost som pågår i Malmöstadsdelen Lindängen, ett socialt utsatt miljonprogramområde.
23 maj 2018
Plusmaterial
324

Tandvårdsstrateg jobbar för jämlik tandvård

Samhällsodontologi Alla ska ha tillgång till en bra tandvård, anser Ulf Söderström, tandvårdsstrateg och sekreterare i Svensk samhällsodontologisk förening. Men nu är han orolig. Tandvården har tappat lite i arbetet för en jämlik tandvård, tycker han.
18 maj 2018
170

Tandvård hos placerade barn och unga utvärderas

Vetenskap Cirka 30 000 barn och ungdomar omhändertas och placeras varje år i Sverige. Rapporter visar att hälso- och sjukvården inte når ut till denna utsatta och sårbara grupp. Genom att samköra data från Svenskt kvalitetsregister för karies och parodontit (Skapa) med data från andra officiella register kan vi analysera hur tandvård och oral hälsa ser ut i gruppen. Detta ger oss möjlighet att utveckla strategier för att påverka omhändertagande och förbättra tandvården. Målet är jämlik hälsa.
9 maj 2018

Hälsovägledare

Vetenskap I Stockholms mest utsatta områden har mer än var tionde 3-åring manifest karies och befintliga preventionsinsatser når inte hela vägen fram. I det här projektet undersöks en ny preventions metod med hälsovägledare som extra stöd för föräldrar till förskolebarn med grav karies.
9 maj 2018
8

Endodonti bakom galler

Mördare, våldtäktsmän och kvinno­misshandlare. Tandläkare Tor Bomans patienter på anstalten ­Västervik Norra bär på olika levnads­öden, men de flesta har en sak gemensamt. De är i stort behov av ­akuttandvård.
29 maj 2018
Plusmaterial
21

Utredning ska göra tandvården mer jämlik

Ojämlik tandhälsa För allra första gången presenterade i dag Veronica Palm utredningen ”Ett tandvårdssystem för jämlik tandhälsa” inför tandläkarprofessionen.
18 apr 2018
798

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Om du har problem att logga in, kontakta webbredaktören.: redaktionen@tandlakartidningen.se. Skicka inte ditt personnummer. Det räcker med ditt namn och din adress.
Tandläkartidningens veckonyhetsbrev
Copyright © Tandläkartidningen 2014 | Österlånggatan 43
Box 1217 | 111 82 Stockholm
Telefon 08-666 15 00 | redaktionen@tandlakartidningen.se
Ansvarig utgivare: Hilda Zollitsch