Nya verktyg för tandvårdsrädda
Jönköpingsmodellen gör att personalen ständigt blir påmind om att tandvårdsrädda patienter finns och att man ska anpassa sig till det, berättar Carl-Otto Brahm. Foto: Joachim Grusell

Nya verktyg för tandvårdsrädda

Metod 27 sep 2018
Dela artikeln
En ny behandlingsmodell kan hjälpa allmän­tandläkare att ta hand om tandvårdsrädda ­patienter. Metoden ger en tydlig struktur som gör att man snabbt kommer in på hur patienten kan ­behandlas på bästa sätt, berättar Carl-Otto Brahm, över­tandläkare i orofacial medicin i Jönköping.

Carl-Otto Brahm har utvecklat och utvärderat en behandlingsmodell som kan göra det lättare att ta hand om tandvårdsrädda vuxna inom allmäntandvården. ”The Jönköping dental fear coping model” (Jönköpingsmodellen) beskrivs i en doktorsavhandling som han lade fram vid Göteborgs universitet i våras.

Carl-Otto Brahm
Ålder: 44 år.
Titel: Övertandläkare i ­orofacial medicin. Promoveras och får doktorstitel i Göteborg den 19 oktober.
Arbete: Käkkirurgiska kliniken i Jönköping.

Parallellt med jobb som övertandläkare i orofacial medicin vid käkkirurgiska kliniken i Jönköping, har han arbetat med projektet sedan hösten 2010.

Många patienter känner obehag i tandvårdssituationen. Enligt vissa undersökningar kan det röra sig om upp till halva befolkningen. Andelen vuxna patienter som är direkt tandvårdsrädda uppskattas enligt en del studier till runt 20 procent, varav en fjärdedel lider av svår tandvårdsfobi.

– De flesta behandlingsmetoder fokuserar på personer med svår fobi, som ofta behandlas på specialist­klinik. Det saknades en modell som fungerar på vanliga allmäntandvårdskliniker med patienter som har olika typer och grader av tandvårdsrädsla, säger Carl-­Otto Brahm.

Minska tandvårdsrädsla och stress

Därför har han utvecklat en metod som kan användas på alla vuxna patienter som behandlas inom allmän­tandvården.

Tandvårdsrädda patienter tillhör den kliniska var­dagen, men för många tandläkare är det ett stress­moment eftersom de inte riktigt vet hur de ska jobba med patienterna.

Målen med projektet har varit att minska och förebygga tandvårdsrädsla bland patienterna och stress bland tandvårdspersonal när de ska behandla rädda ­patienter.

Borr eller spruta

Modellen bygger på en amerikansk metod som kallas Seattle-systemet. Tandvårdsrädda delas upp i fyra grupper: de som är rädda för något specifikt, exempelvis borr eller spruta, de som har en generaliserad ångest eller oro, de som har svårt att lita på tandvårdspersonalen och de som är oroliga för att de ska hamna i ett akut medicinskt läge, till exempel att de ska svimma ­eller kvävas.

För att kunna använda modellen på alla patienter har Carl-Otto Brahm lagt till en femte grupp: de som inte är tandvårdsrädda.

“Det är viktigt att fånga upp dem som är rädda och se till att rädslan inte förvärras.”

När patienterna kommer till kliniken får de svara på frågor i väntrummet med hjälp av ett norskt ­webbaserat enkätverktyg, ”ditt valg”. Svaren sammanställs automatiskt och ger svar på om patienten är rädd och i så fall för vad och i vilken grad. Det tar bara någon minut att gå igenom enkäten med patienten.

– Det är viktigt att fånga upp dem som är rädda och se till att rädslan inte förvärras, anser Carl-Otto Brahm.

Enkätsvaren gör en riktad behandling mot tandvårdsrädslan möjlig. Är patienten tandvårdsrädd, inleds omhändertagandet med ett motiverande samtal (MI). Med hjälp av öppna frågor får patienten beskriva sina upplevelser och berätta vad han eller hon vill med tandvårdsbesöken.

Bygga upp förtroende

Patienten behöver känna sig sedd och hörd och få klarhet i vad som kommer att hända under behandlingen. Att bygga upp ett förtroende är grundläggande.

– Det tar längre tid att behandla patienter med tandvårdsrädsla än dem som inte är rädda. Det är viktigt att ledningen har förståelse för det. Men extratiden som du lägger på patienten i början har du igen senare.

Jönköpingsmodellen gör det också möjligt att se till att patienter som känner lite obehag inte blir tandvårdsrädda.

“Patienter som visste hur behandlingen skulle gå till upplevde mindre anspänning, obehag och smärta.”

Jönköpingsmodellen har testats på fyra folktandvårdskliniker i Jönköpings län och har sedan utvärderats.

Patienterna uppskattade det systematiska omhändertagandet och informationen de fick, enligt utvärderingen.

– Patienter som visste hur behandlingen skulle gå till upplevde mindre anspänning, obehag och smärta, berättar Carl-Otto.

Mer medvetna

Ett oväntat resultat var att personalen som ingick i studien ­uppskattade färre patienter som tandvårdsrädda när de använde modellen, jämfört med innan de började med den. Utvärderingen gav inget svar på varför det var så.

Ett annat oväntat resultat var att tandvårdsanställda inte tyckte att de hade ökat sin kompetens under projektets gång.

– Vi blev förvånade över det, men även om de inte upplevde ökad kompetens, så framgick det av kommentarerna att de blev mer medvetna om tandvårdsrädsla, och de tyckte att modellen gav en bra struktur.

Inte ute på kliniker än

Än så länge används inte Jönköpings­modellen ute på några kliniker, men det finns intresse från olika håll, bland annat inom folktandvården i Jönköpings län, berättar Carl-Otto.

Han tror att modellen kan behöva förenklas lite för att vara hanterbar i den kliniska vardagen. Modellen bör utvärderas när den har använts en tid, tycker han.
Janet Suslick

Fakta

Text: Janet Suslick

Foton/Illustrationer: Foto: Joachim Grusell

Dela artikeln

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Om du har problem att logga in kontakta webbredaktören: redaktionen@tandlakartidningen.se. Skicka inte ditt personnummer. Det räcker med ditt namn och din adress.

Senast publicerat

Tandläkartidningens veckonyhetsbrev
Copyright © Tandläkartidningen 2014 | Österlånggatan 43
Box 1217 | 111 82 Stockholm
Telefon 08-666 15 00 | redaktionen@tandlakarforbundet.se
Ansvarig utgivare: Hilda Zollitsch