Viss tandvård kanske kan bli sjukvård
Det är inte rimligt att de sköraste patienterna har det krångligaste systemet, anser Veronica Palm, särskild utredare. Foto: Janet Suslick

Viss tandvård kanske kan bli sjukvård

Ojämlik tandhälsa 27 maj 2019
Dela artikeln
Tandvård som är ett led i en sjukvårdsbehandling kan komma att ingå i hälso- och sjukvårdens finansieringssystem. Det säger Veronica Palm, som leder utredningen ”Ett tandvårdssystem för jämlik tandhälsa”.

I morgon deltar runt hundra personer i en konferens i Stockholm ordnad av utredningen om jämlik tandhälsa. Förra veckan var ungefär lika många med på en konferens med samma upplägg.

Deltagarna representerar Tandvårdssverige. De kommer från hela landet och från både från folktandvården, privata tandvårdsaktörer, regionerna och myndigheter.

Konferenserna består av tre workshops där de diskuterar områden där utredningen behöver komma framåt:

* Hur kan tandvård till personer med särskilda behov bli enklare och mer jämlik?
* Vad bör styra tandvårdskonsumtionen?
* Var och hur ska tandvården bedrivas om tio år?

– Vi vill att människor med olika åsikter möts och bryter idéer. Det här är utredningens sista utåtriktade aktivitet. Sedan ska vi låsa in oss och skriva, säger Veronica Palm i en intervju med Tandläkartidningen.

Blir klar i mars

Utredningen presenteras den 1 mars 2020 och ska ge förslag på hur tandvårdssystemet kan utvecklas för att bli mer resurseffektivt, förutsägbart och jämlikt.

Förslagen ska minska skillnader i tandhälsan mellan olika grupper, gynna förebyggande tandvård och göra tandvårdssystemet tydligare och mer förutsägbart.

De konkreta förslagen ska rymmas inom ramarna för de offentliga resurser som finns till tandvården. Det rör sig om runt tolv miljarder kronor, varav hälften från staten och hälften från regionerna, enligt Veronica Palm.

Det är pengar som i dag används till det allmänna tandvårdsbidraget (ATB), högkostnadsskyddet och till tandvård som finansieras av regionerna.

Utredningen gör även kostnadsberäkningar på förändringar som kan komma i framtiden.

”De gemensamma resurserna måste riktas mer till dem som har de största behoven.”

Rätt till god hälsa

Utgångsläget är att alla bör ha rätt till en god hälsa oavsett inkomst. Ingen ska behöva avstå från förebyggande eller nödvändig tandvård av ekonomiska skäl.

– Vi tittar på helheten. De gemensamma resurserna måste riktas mer till dem som har de största behoven, säger Veronica Palm, särskild utredare och tidigare riksdagsledamot för Socialdemokraterna.

Vad gäller finansieringen av tandvård till personer med särskilda behov, är det ganska tydligt att utredningen kommer att föreslå förändringar, men Veronica Palm kan inte i dag säga exakt vilka.

– Socialstyrelsens rapport från december sågade landstingens stöd till personer med vissa sjukdomar och det tar vi på stort allvar. Det behövs ett rejält omtag, säger hon.

– Vi vill ha ett mer rättvist system. Vi tittar på att gå från ett diagnosbaserat system till ett system som ser till personens faktiska förmåga att sköta sin munhälsa. I dag finns det en massa människor med stora behov som faller utanför.

”Det är inte rimligt att de sköraste patienterna har det krångligaste systemet.”

Tandvård till sjukvårdstaxan

När det gäller tandvård som led i sjukvårdsbehandling tycker Veronica Palm att det kan finnas skäl att flytta över finansieringen till övriga hälso- och sjukvården. En patient vars mun ska saneras för att bli infektionsfri inför en hjärtoperation gör det för att det är en del av hjärtbehandlingen.

– Då är det bättre att landstinget köper in tjänsten från tandvården, anser hon.

– Byråkratin ska minskas. Det är inte rimligt att de sköraste patienterna har det krångligaste systemet.

Kommer en del av det statliga tandvårdsstödet att baseras på individens risk?
– Det finns fördelar med att göra riskbedömningar på hela populationen. Riskbedömningar görs ju i dag, men de görs på olika sätt. Det kanske behövs ett system som är lika för alla.

Behöver prioriteringsprinciper införas i tandvårdslagstiftningen?
– Det finns en poäng i att hitta en formulering som tydliggör principen om vård efter behov och att alla har samma människovärde. Samtidigt krävs lite list för att formulera en princip som inte tappar bort tandvårdens preventiva arbete.

Veronica Palm

Planeras några förändringar i tandvårdsstödet som kan påverka kompetensförsörjningen utanför städerna?
– Det sker en allmän urbanisering i landet. Det drabbar även tandvården. Jag tror inte på tvångsmodeller, utan det måste gå att organisera tandvården så att alla får tillgång till vård när de behöver det, säger Veronica Palm.

Hon nämner det nya systemet ”Folktandvården direkt” i Luleå som exempel. Patienterna bokar själva tiden på nätet och i regel kan de få både undersökning och all behandling under en dag.

Den ökade digitaliseringen medför också ökade möjligheter, till exempel besök på distans.

Text: Janet Suslick

Dela artikeln

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Om du har problem att logga in kontakta webbredaktören.: redaktionen@tandlakartidningen.se. Skicka inte ditt personnummer. Det räcker med ditt namn och din adress.
Tandläkartidningens veckonyhetsbrev
Copyright © Tandläkartidningen 2014 | Österlånggatan 43
Box 1217 | 111 82 Stockholm
Telefon 08-666 15 00 | redaktionen@tandlakartidningen.se
Ansvarig utgivare: Hilda Zollitsch