Sverige ska snabbare kunna ta emot tandläkare och andra tandvårdsresurser från utlandet när de svenska resurserna inte räcker till. Det föreslår regeringen i en lagrådsremiss om internationellt samarbete inom hälso- och sjukvård och tandvård. Bakgrunden är bland annat Sveriges Natomedlemskap och behovet av att kunna ta emot internationellt stöd vid fredstida kriser, höjd beredskap och krig.

Enligt lagförslaget ska utländska tandläkare kunna arbeta exempelvis inom Folktandvården och behandla svenska patienter utan svensk legitimation. Möjligheten ska gälla vid kris eller höjd beredskap och kräver beslut av regeringen eller en utsedd myndighet. Tandläkaren måste också ha rätt att utöva yrket i sitt hemland. Socialstyrelsen ska också kunna utfärda tidsbegränsade svenska legitimationer till utländska tandläkare vars behörighet motsvarar den svenska.

En annan del av förslaget gäller utländska militära styrkor som kommer till Sverige med egna tandvårdsresurser. Det kan exempelvis vara tandläkare som ingår i styrkans egen vårdorganisation. De ska i första hand behandla militär personal och andra personer med anknytning till styrkan, men vid höjd beredskap även kunna användas för att behandla svenska patienter. Detsamma ska kunna ske vid en fredstida kris efter särskilt beslut.

Efter Nato – nu rustas försvarets tandvårdsförmåga upp

Vid kris eller höjd beredskap ska Sverige också kunna ta emot civila tandvårdsorganisationer från andra länder. Det kan exempelvis handla om tandvård som skickas hit från ett annat EES-land eller, vid behov, från andra stater eller internationella hjälporganisationer. Enligt lagförslaget kan de utländska tandvårdsorganisationerna följa reglerna i det land eller den organisation som har sänt dem till Sverige, i stället för de svenska reglerna för tandvård. Detsamma gäller tandläkarna och annan tandvårdspersonal.

Det innebär att svenska patienter kan komma att behandlas av utländska tandläkare enligt ett annat lands regler. De svenska bestämmelser som normalt gäller för tandvården ska då inte gälla för den vården.

Det väcker bland annat frågan om vad som händer om en patient skadas. De svenska reglerna om patientförsäkring gäller inte när vården bedrivs enligt utländska bestämmelser. Den frågan är ännu inte löst, utan behöver enligt regeringen utredas vidare.

Regeringen vill ändå gå vidare med lagen eftersom man menar att det annars finns en risk att patienter blir ytan vård om eller när de svenska resurserna inte räcker till.

Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 april 2027.