Vid ett symposium visade föreläsaren en rad bilder, både foton och röntgenbilder. En tandläkare som satt med som åhörare fick plötsligt se några av sina egna orala foton dyka upp i presentationen. Han hade inte blivit kontaktad och tillfrågad om bilderna fick visas, och blev därför upprörd. Detta är inget engångsexempel; då och då inträffar liknande händelser. Riktigt olustigt kan det bli om bilder av exempelvis misslyckade behandlingar – vilket hänt – dyker upp utan att tandläkaren som tagit dem blivit tillfrågad.
Vad gäller i dessa sammanhang, och hur ska man som kollega hantera det?
Katarina Sondell svarar:
Naturligtvis styrs det inte bara av ett lagrum utan hör också till god ton att alltid kontakta den kollega som har tagit en bild av något slag innan den används. Här handlar det om respekt kolleger emellan. Upphovsmannen till bilden bör alltid tillfrågas innan den sprids vidare. I de flesta fall är det troligtvis inga problem att få använda materialet, men den som tagit bilderna bör bli tillfrågad. Det kan ju också vara så att det är fråga om bilder som
är tagna i ett visst sammanhang och passar där men om de visas i ett annat sammanhang är väldigt felaktiga. Om en bild tas ur sitt sammanhang och visas för andra kolleger är det kanske inte så trevligt för den som tagit bilderna och gjort behandlingen. Och naturligtvis ska patienten tillfrågas. Han eller hon ska få en förklaring till varför bilderna tas och ska också alltid bli tillfrågad om det är okej att använda dem i utbildningssyfte, som exempelvis kan vara vid en konferens där tandvårdspersonal deltar.
Finns det några lagar som styr användningen av bilder?
Upphovsrättslagen, som främst gäller konstnärliga verk, gäller även för foton som exempelvis en tandläkare tar. Det innebär att en sådan bild tillhör upphovsmannen, som i sin tur måste tillfrågas innan den används.
Utöver denna lag finns lagen om bild och namn i reklam. Om tandläkaren visar en tandbild i reklam för sin egen verksamhet och där patienten kan identifieras kan patienten begära ersättning för detta. Det finns bilder på nätet, men dessa bilder är inte heller allmän egendom. Man måste alltid ta reda på om en bild på nätet är upphovsrättsskyddad innan man kopierar den. Visserligen diskuterar man i dag runt om i världens fotokretsar att bilder på nätet som inte innehåller »metadata« fritt ska kunna användas, men där är vi inte ännu.
Måste alltid patienten tillfrågas?
Bildmaterial som är producerade för att dokumentera en behandling i vårdsyfte är en journalhandling och skyddas då av bestämmelserna i patientdatalagen. Patienten ska ge sitt medgivande till vem som ska få se dem.
I detta sammanhang gäller kanske helst att inta ett bra och gångbart förhållningssätt till andra kolleger. Ett bra förhållningssätt skulle kunna vara att om man är det minsta tveksam till om en bild kan användas så som man tänkt sig, bör man kanske helst avstå från att använda den om man inte har möjlighet att komma i kontakt med upphovsmannen (fotografen). Det är rimligt att alltid fråga sin kollega innan man tänker använda ett bildmaterial. Dessutom måste man ju också rent lagligt försäkra sig om att det finns ett patientmedgivande i bakgrunden