Patienten fick en större brokonstruktion cementerad hos tandläkare 1. Inom två år efter det att bron cementerats släppte bron på ena sidan, vilket ledde till karies och akuta problem. Bron behövde göras om delvis och patienten vände sig då till tandläkare 2. Vid kontroll visade det sig att bron inte var till fullo betald. Hur ska tandläkare 2 agera?
Hur bör tandläkare 2 hantera behandlingar som har gått snett, som behöver göras om, och som patienten inte har betalat?
Boo Petersson svarar:
Jag tror att alla som har arbetat som tandläkare under många år har varit med om liknande fall. Det gäller också mig. En konstruktion kan lossna av olika anledningar; det kan vara en bristfällig behandling, fråga om över- eller snedbelastning eller fel val av material. När patienten kommer med svåra besvär handlar det först och främst om att åtgärda de akuta problemen. Vi lämnar inte en patient i sticket i en besvärlig situation.
Men hur agera om det som i det beskrivna fallet handlar om en patient som inte har betalat eller endast delvis betalat för behandlingen hos den förre tandläkaren?
Oavsett om patienten betalat eller inte gäller det att åtgärda de akuta besvären. Om däremot en ny bro måste göras måste man utreda vem som ska betala vad. Sannolikt har tandläkare 1, som utfört den ursprungliga tandvården, rapporterat in behandlingen till Försäkringskassan vilket medför att tandvårdsstöd utbetalats. För att tandläkare 2, som ska utföra den nya behandlingen, ska få ut tandvårdsstöd måste behandlingen förhandsprövas. Om förhandsprövningen godkänns får tandläkare 1 återbetala det tandvårdsstöd som tidigare utbetalats för den protetiska behandlingen avseende denna patient. Om det är så att patienten inte betalat den ursprungliga behandlingen kan inga ytterligare ersättningsanspråk riktas mot tandläkare 1.
Om patienten inte har möjlighet att betala för den nya bron får man hjälpa patienten med en provisorisk lösning. Här är det oerhört viktigt att patienten är medveten om att det är just en tillfällig lösning. Man måste även kontrollera det som utförts regelbundet.
I journalen ska ju relevanta fynd noteras – om den först behandlande tandläkaren utfört en bristfällig behandling, finns det då anledning att skriva detta i journalen?
Det finns inte någon anledning att skuldbelägga en kollega. Det kan finnas många anledningar till att det gått snett, och jag ser ingen anledning att gå in i en djupare analys av detta. Det viktiga är att notera fakta och sedan se till så att patienten får hjälp för sina akuta besvär.
Men vad gör du om du finner uppenbara brister i den förre tandläkarens behandling? Anmäla honom eller henne till Socialstyrelsen/hsan?
Behandlande tandläkare kan aldrig anmäla ett ärende till hsan. Myndigheten har i dag en annan roll än tidigare och Socialstyrelsen har i mycket tagit över hsan:s tidigare uppgifter. I enstaka fall där missförhållanden upptäckts kan dock Socialstyrelsen uppmärksammas.
Finns det i ett sådant här fall anledning att kontakta den först behandlande tandläkaren eller kan det uppfattas som att man lägger sig i?
Om jag stått i situationen som tandläkare 1 hade jag uppskattat om jag kontaktas av kollegan som ska göra om behandlingen.
