Käkleden, eller käklederna? Käkleden är kroppens enda över mittlinjen sammanfogade led. Sammanfogningen innebär att aktivitet i leden alltid innebär aktivitet på bägge sidor, så frågan är om man ska betrakta det som en enda led, eller två.
Därom får de lärde tvista.
Besvär från käklederna i form av smärta och funktionsstörning brukar sammanfattas i begreppet temporomandibulär dysfunktion (TMD). Och det är vanligt. Visserligen har endast få barn under tio år besvär, men runt 11–12 procent av befolkningen i åldern 30–50 år, framför allt kvinnor, lider av orofacial smärta.
TMD-smärta
TMD-smärta kan vara i form av artralgi eller myofasciell smärta. Endast 7–8 procent har det ena eller det andra medan de flesta patienterna med TMD, drygt 70 procent, har båda typerna. Orsakerna kan vara lokala – trauma, diskdisplacering eller en följd av artros – eller systemiska som exempelvis reumatoid artrit eller psoriasis.
Käkledens alla fyra rörelser – gapning, sidorörelse åt vänster respektive höger samt protrusion – kan ge smärta, och ju fler av dess rörelser som smärtar desto troligare är det att patienten har käkledsartrit. Men varifrån kommer smärtan när man palperar käkleden, är det från käkleden, från andra vävnader som muskulatur eller handlar det om refererad smärta? Det är inte alltid lätt att veta.
Bilden av käkledsproblem är komplex, och sammanfattningsvis kan man konstatera att undersökning, diagnostik och behandling av patienter med TMD innebär en utmaning för tandvården. Det har saknats verktyg och det krävs tid för att lyssna ordentligt på patienten, som ofta vandrat runt i vården utan att ha fått hjälp. Den tiden saknas ofta när annan tandvård mer än väl fyller tidböckerna.
Behandlingsmodell
Men nu finns det en effektiv modell för allmäntandvården för att identifiera, diagnosticera och behandla dessa patienter, som tagits fram av Svensk förening för bettfysiologi.
Vi tyckte det var en bra anledning att göra ett tema om den ofta bortglömda käkleden.
Själva behandlingsmodellen presenteras i detalj i en vetenskaplig artikel, och vi har kompletterat den artikeln med en intervju med Per Alstergren, ordförande i Svensk förening för bettfysiologi.
