Annons
Annons
Epigenetiska läkemedel kan bli framtidens botemedel mot parodontit
Man vet att det finns en ärftlig komponent för risken att drabbas av parodontit, och man har funnit ställen på arvsmassan som påverkar.
Illustration: Colourbox
I framtiden skulle man kanske kunna förebygga eller behandla parodontit med läkemedel som påverkar den epigenetiska inmärkningen av arvsmassan i immunceller. Men vi är långt från att till fullo förstå de komplexa inflammationsmekanismerna för att kunna göra det på ett säkert sätt.
Det berättar Lena Larsson och Tord Berglundh, som nyligen publicerat en översiktsartikel om parodontitens epigenetik.
Globalt uppskattas ungefär 8 procent av den vuxna befolkningen lida av svår parodontit”, berättar Tord Berglundh. Det gör den till en av de allra vanligaste sjukdomarna.
– Parodontit är en inflammationssjukdom i tandens stödjevävnader som orsakas av bakterier. Den ger successiv förlust av tandfäste och benstöd, fördjupade tandköttsfickor och blödning. Den börjar som gingivit, om man inte sköter munhygienen. Inflammationen i mjukvävnaden går tillbaka om man börjar göra rent, annars kan den med tiden utvecklas till parodontit.
Man vet att det finns en ärftlig komponent för risken att drabbas av parodontit, och man har funnit ställen på arvsmassan som påverkar. Men de verkar i interaktion med miljön, och bakterier, rökning och andra livsstilsfaktorer har stor betydelse.
Ett sätt för sådana miljöfaktorer att för lång tid framåt påverka skeenden i kroppen är genom så kallade epigenetiska effekter, förklarar Lena Larsson. Att olika kemiska grupper fästs på skilda ställen i cellers arvsmassa och påverkar hur tätt DNA är packat, och därmed sannolikheten för att en gen ska kunna användas.
– Intressant nog vet vi att just bakterier, rökning och kost kan påverka den epigenetiska inmärkningen hos celler som är inblandade i immunförsvaret.
Lägger man samman resultaten av olika prekliniska studier ser man att såväl bakterier som rökning och faktorer i kosten kan åstadkomma epigenetiska förändringar som skulle kunna förvärra inflammationer. Några har i försök på råtta lett till ökad inflammation vid tänder. Men Lena Larsson och Tord Berglundh varnar för att nu dra långtgående slutsatser om människor från dessa fynd.
– I teorin, förklarar Lena Larsson, skulle man kunna påverka den epigenetiska inmärkningen genom att sluta röka och lägga om kosten, till exempel genom att äta mer broccoli och dricka grönt te. Men det är väldigt svårt att få människor att göra sådant, och det skulle krävas stora mängder av sådana födoämnen.
– I en del cancerformer har man sett att läkemedel som påverkar epigenetik har effekt. När vi lärt oss mer om parodontitens epigenetik kanske man kan hitta epigenetiska läkemedel för att förebygga och bota också den sjukdomen.
Tord Berglundh påpekar dock att det vid cancer handlar om att stänga av signalvägar som får cancercellen att dela sig, medan det vid parodontit handlar om att reglera mycket komplexa nätverk av interaktioner mellan många olika celler i en inflammationsprocess.
