Annons
Annons
Hon söker svar om det vita snuset
Tandläkaren och masterstudenten Masoumeh Daneshiyane hoppas att forskningsstudien ska öka kunskapen om hur vitt snus påverkar munhälsan.
Foto: Snusbolaget, Ingrid Helander
De vita små nikotinpåsarna med smaker som mint eller kaffe har exploderat i popularitet – inte minst bland unga tjejer. Men hur påverkar det vita snuset munhälsan? Det ska tandläkaren och masterstudenten Masoumeh Daneshiyane ta reda på i ett pågående forskningsprojekt.
Sedan det vita tobaksfria, men nikotininnehållande, snuset introducerades på den svenska marknaden 2016 har användningen exploderat.
Nästan var femte kvinna mellan 16 och 29 år uppger att de använder vitt snus, enligt Folkhälsomyndigheten. Bland män är andelen lägre. Där är i stället användningen av tobakssnus populärare – 18 procent av männen i samma ålder snusar ”vanligt” snus, jämfört med 5 procent av kvinnorna.
Som tandläkare med inriktning mot orofacial medicin möter Masoumeh Daneshiyane många patienter med munslemhinneförändringar på grund av snus.
– Det handlar både om vanligt snus och på senare år mer och mer om vitt snus, säger hon.
Sedan i mars i år arbetar Masoumeh Daneshiyane med en studie om just det vita snusets effekter på munhälsan. Forskningsprojektet, som genomförs av Folktandvården Stockholm, är en del i hennes masterutbildning i odontologi på Karolinska institutet, KI. Totalt ska 300 patienter från de nio ”snustätaste” folktandvårdsklinikerna i Stockholm – alla belägna söder om stan – ingå i studien.
- Till skillnad från vanligt snus innehåller så kallat vitt snus inte tobak. Däremot innehåller det nikotin, som utvinns ur tobak.
- Vitt snus säljs som påssnus med olika nikotinhalter, från cirka 2,3 mg/portion till som högst 19,9 mg/portion. Vanligt brunt tobakssnus har en nikotinhalt på cirka 8 mg/portion.
- Det vita snuset är ofta smaksatt och finns i många smakvarianter som exempelvis frukt, bär, mint, godis, bubbelgum och kaffe.
Källa: Det vita snuset, en lömsk nikotinfälla (testfakta.se)
Efter tio år med kliniskt arbete ville Masoumeh Daneshiyane vidga sina vyer. Valet föll på forskning.
– Jag får ofta frågor från patienter om det är farligare eller bättre med vitt snus jämfört med vanligt tobakssnus, annan tobak eller e-cigaretter. Men just nu har jag inga svar att ge. Förhoppningen är att den här studien ska ge tydligare svar på det, säger Masoumeh Daneshiyane.
Patienterna rekryteras vid vanliga revisionsbesök eller andra besök i tandvården. De får svara på ett antal frågor och undersöks av tandläkare på respektive klinik, som mäter status på karies, gingivit och parodontit. Vid undersökningen noteras också eventuella sår eller andra förändringar och det tas bilder av munhålan.
– Med tobakssnus vet man sedan tidigare att det ger snusinducerade lesioner, så kallade snuslesioner, och att användare av lössnus lättare får sår där man lägger snuset jämfört med påssnusanvändare. Man vet också att tobakssnusare kan få en gingival retraktion så att rotytorna på tänderna kan bli blottade.
Hur det vita snuset påverkar munhälsan är däremot mindre känt, och forskarna har två hypoteser.
– Om man antar att det är pH- eller nikotinhalten som påverkar munhälsan kan man anta att slemhinneförändringarna är likadana med vitt snus som med tobakssnus, säger Masoumeh Daneshiyane.
– Men om det är andra ämnen, som finns i tobaksnus men inte i vitt snus, som är avgörande för hur uttalad snuslesionen blir borde man se mer uttalade förändringar i tobaksgruppen än i gruppen med vitt snus.
I studien kommer man också att kunna se om till exempel olika smaksättningar i snuset har någon påverkan, eller om några andra mönster blir tydliga.
Hittills är runt 150 patienter rekryterade och man har nått ungefär halvvägs i datainsamlandet. Förhoppningen är att all data ska vara inhämtad till januari nästa år och att själva analysarbetet då kan börja.
Masoumeh Daneshiyane arbetar inte själv med datainsamlandet utan fungerar i nuläget mer som en spindel i nätet och besöker de olika klinikerna, uppmuntrar och svarar på frågor. Hon ser fram emot att börja analysera all data från undersökningarna och så småningom sammanställa dem i en vetenskaplig artikel. Än har hon ingen aning om vad resultaten pekar mot.
– Eftersom det inte är jag som gör undersökningarna har jag inte sett några bilder eller annan data än, så det ska bli jättespännande att få börja analysera den, säger Masoumeh Daneshiyane.
Hon har forskningstid på Folktandvården Stockholm varannan vecka, och varannan vecka arbetar hon som tandläkare på specialistkliniken för orofacial medicin vid Folktandvården Seminariet i Uppsala, med fokus på just orofacial medicin och munslemhinneförändringar. Efter mer än tio års kliniskt arbete inom allmäntandvård och orofacial medicin kände Masoumeh Daneshiyane att hon var redo för nya utmaningar och började snegla åt forskningen.
– Jag ville ge mig ut på hal is och testa något nytt.
En preforskningskurs på KI gav mersmak och Masoumeh Daneshiyane sökte masterutbildningen i odontologi, som nu avslutas med forskningsprojektet om vitt snus.
– Eftersom jag har ett specialintresse för orofacial medicin och slemhinneförändringar passade det här projektet perfekt.
Planen är att sätta i gång med analysen någon gång efter årsskiftet och att ha ett färdigt manuskript klart till sommaren. Masoumeh Daneshiyanes förhoppning är att efter studien kunna ge tydligare svar till patienter och andra med frågor om det vita snusets effekter.
– Även vårdpersonal konsulterar tandvården i detta. Alla undrar. Därför hoppas jag att vi kommer fram till tydliga resultat som vi kan leverera både till vården och tandvården, så att vi alla kan ha det som en vårdriktlinje, säger Masoumeh Daneshiyane.
Hur ser framtiden ut – kommer du att fortsätta forska?
– Jag och min handledare har inte pratat om det ännu, men det vore jätteroligt om jag skulle kunna göra några påbyggnadsstudier och gå ännu djupare i ämnet. För jag tror att det finns mer att ta reda på om vitt snus.
Ålder: 38 år.
Utbildning: Tandläkarexamen, Göteborgs universitet, december 2010. Pågående masterutbildning i odontologi, Karolinska institutet.
Handledare: Karin Garming-Legert, specialist i orofacial medicin, Karolinska institutet. Lars Fredriksson, projektansvarig, Folktandvården Stockholm.
Arbetar: Sedan september 2023 som tandläkare med inriktning på orofacial medicin på specialistkliniken i orofacial medicin vid Folktandvården Seminariet i Uppsala. Har sedan 2011 arbetat på Folktandvården Stockholm, fördelat på allmäntandvård och orofacial medicin på olika sjukhus i Stockholm.
Varför blev du tandläkare: ”Jag har alltid tyckt att kombinationen av vårdyrke och tandvård är väldigt intressant, men också att jobba med händerna, så det stod lite mellan läkare och tandläkare. Jag har ett stort medicinskt intresse så jag inriktade mig mot sjukhustandvård.”
Senaste tandläkarbesöket: För ett år sen, på en undersökning.
Snusar: Nej.
Totalt ingår 300 patienter, kvinnor och män, i åldern 18–30 år, som rekryteras till tre olika grupper med 100 individer i varje: snusare av vitt snus, snusare av tobakssnus och en kontrollgrupp.
Patienterna rekryteras från nio av Folktandvården Stockholms kliniker med flest antal snusande patienter.
Kriterier för snusarna (båda grupperna) är att man ska
– använda påssnus
– vara daglig användare (5 eller fler påsar per dag)
– ha max 6 års bruk av snus och minst 3 månaders dagligt bruk
– inte vara mixanvändare, det vill säga använda andra niktotin- eller tobaksprodukter
– inte vara gravid eller amma
Kriterier för kontrollgruppen är att man ska
– inte ha rökt
– inte ha snusat tobaksbaserat snus
– inte ha använt nikotinpåsar
– inte ha använt snussurrogat
Forskningsprojektet bedrivs och finansieras av Folktandvården Stockholm.
