Annons

Annons

Malmöforskaren närmar sig smärtpunkten

För Per Alstergren går forskning och utbildning hand i hand. Forskningen kretsar bland annat kring DC/TMD. En enkel och säker metod för att diagnostisera käksmärta. Metoden riktar sig till allmäntandvården och testas nu ute på flera kliniker.

I går drog det igång, berättar övertandläkaren Per Alstergren, docent och ansvarig för orofaciala smärtenheten vid odontologiska fakulteten, Malmö högskola.
Det är i mitten av april och han syftar på ett forskningsprojekt där Kalmar län, Region Skåne och Östergötlands län samarbetar. Sex folktandvårdskliniker ingår i studien.
En tandläkare och en tandsköterska på varje klinik arbetar utifrån en ny förenklad metod för att diagnostisera käksmärta (DC/TMD). Målgruppen i studien är ungdomar.
– Lång smärtduration kan försämra behandlingsresultatet vid kronisk smärta. Därför behöver vi hitta de här patienterna tidigt, från 13–14-årsåldern där orofacial smärta börjar öka hos främst tjejer, säger Per Alstergren.

Per Alstergren Ålder: 50 år. Titel: Docent, övertandläkare och universitetslektor vid odontologiska fakulteten, Malmö högskola. Ansvarig för orofaciala smärtenheten. Aktuellt: Spridning av DC/TMD till allmäntandvården. Tandläkarexamen: 1992. Familj: Två barn, 14 och 15 år, en särbo samt hund. Intressen: Att fotografera, främst natur och porträtt, resa, vandra, gillar Frankrike och Kanada. Foto: Jenny Leyman

Per Alstergren
Ålder: 50 år.
Titel: Docent, övertandläkare och universitetslektor vid odontologiska fakulteten, Malmö högskola. Ansvarig för orofaciala smärtenheten.
Aktuellt: Spridning av DC/TMD till allmäntandvården.
Tandläkarexamen: 1992.
Familj: Två barn, 14 och 15 år, en särbo samt hund.
Intressen: Att fotografera, främst natur och porträtt, resa, vandra, gillar Frankrike och Kanada.
Foto: Jenny Leyman


Målet är att se om DC/TMD underlättar identifieringen av patienter som behöver remitteras till specialist eller utredas vidare för ytterligare insatser inom allmäntandvården. I studien ska patienterna erbjudas behandling genom en internetbaserad smärtskola. Även hälsoekonomin ska jämföras mellan den nya behandlingen och traditionell behandling med bettskena.
Ungefär 10–15 procent av befolkningen besväras av temporo-mandibulär dysfunktion (TMD) och ansiktssmärta. DC/TMD täcker inte alla TMD-tillstånd men de vanligaste. Metoden har genom internationellt samarbete utvecklats sedan 1992. Den omfattar så väl kliniska kriterier som en bedömning av den psykosociala hälsan.
– Det har varit en lång men nödvändig process. Tiden har behövts för att validera och kvalitetssäkra metoden, förklarar Per Alstergren.
Han forskar även om hur den fullskaliga modellen av DC/TMD, som används inom specialistvården, ska gå vidare. Främst med fokus på inflammation i käkleden som inte täcks av DC/TMD i dag.

Ökat intresse

För drygt ett år sedan publicerades DC/TMD vetenskapligt och därefter har Per Alstergren märkt ett ökat intresse, inte minst inom allmäntandvården. Sakta men säkert sprider sig metoden. Till exempel är screening enligt DC/TMD, vid patienternas årliga besök, infört i flera landsting. Tre av fyra tandläkarhögskolor undervisar i DC/TMD på grundutbildningen. Dessutom har nästan alla specialister och ST-tandläkare inom området utbildats.
Per Alstergren är medlem av International DC/TMD Consortium och internationellt ansvarig för hur man lär ut metodiken. Metoden håller på att översättas till 27 språk.
– Målet är att vi ska göra precis likadant i hela världen för att kunna jämföra patienter och behandlingar. Därför är DC/TMD strikt specificerat, till exempel vad gäller kommandon till patienterna och hur man trycker och mäter, säger Per Alstergren.
Det finns två träningscentrum i världen – Malmö och Buffalo (USA). Grovt sett har Malmö hand om Europa och Asien medan Buffalo ansvarar för Nord- och Sydamerika. Till den senaste kursen i Malmö, den 20–22 april, kom deltagare från Bosnien, Danmark, England, Estland, Israel, Kina, Singapore och Tyskland.

Tar tid

Att utbilda tar dock tid och resurser i anspråk. Per Alstergren och hans kolleger jämförde därför, i ett nyligen publicerat forskningsprojekt, två grupper. Den ena fick lära sig använda DC/TMD på egen hand, med hjälp av en film och dokumentation. Den andra gruppen gick en tvådagarskurs. Det visade sig att den diagnostiska säkerheten var den samma i bägge grupperna.
– Det går lika bra att lära sig DC/TMD själv eftersom systemet är så enkelt. Vilket är viktigt att visa om vi fortsättningsvis ska hänvisa till självinlärning, framhåller Per Alstergren.

Upptäck mer