”Vi har tidigare vetat att invandrare är mer utsatta än infödda. Men nu ser vi att det framför allt gäller de invandrade som samtidigt har låg utbildning och låg inkomst”, berättar Per E Gustafsson. Foto: Colourbox
Det traditionella sättet för att studera ojämlikheter i tillgången till tandvård är att betrakta sociala ojämlikheter en och en. Men forskare har börjat uppmärksamma ett annat, intersektionellt angreppssätt, där man studerar de olika kategorierna tillsammans. Då kan man få en mer realistisk och nyanserad beskrivning av ojämlikheter”, berättar Cynthia Anticona, postdoktor på institutionen för odontologi vid Umeå universitet.
Tillsammans med Per E Gustafsson, docent i socialepidemiologi på institutionen för epidemiologi och global hälsa vid samma universitet, har hon använt data mellan 2004 och 2021 från den stora folkhälsoenkät som Folkhälsomyndigheten gör varje år. Där finns frågan om man har undvikit att uppsöka tandvården trots att man har behov av det, och de har studerat hur vuxna över 26 år svarat på den frågan och hur det samverkar med olika kombinationer av sociala parametrar, som inkomst, utbildningsnivå, invandring, kön och ålder.
– Vi har tidigare vetat, berättar Per E Gustafsson, att invandrare är mer utsatta än infödda. Men nu ser vi att det framför allt gäller de invandrade som samtidigt har låg utbildning och låg inkomst. Vi har vetat att unga vuxna har hög risk att inte söka den tandvård de behöver. Men nu vet vi att det är stor variation även inom den gruppen, beroende på härkomst, utbildning och inkomst.
Det har varit ett problem att man gjort svepande uttalanden om stora grupper.
– Det har varit ett problem, i både allmän debatt och formuleringen av policy, att man gjort svepande uttalanden om stora grupper. Det har gjort riktade insatser ineffektiva. Man har riskerat att missa andra högriskgrupper. Och man riskerar att i onödan stigmatisera stora heterogena grupper. Kunskap om dessa nyanser är särskilt aktuellt nu eftersom framtida tandvårdsreformer för en mer jämlik tandvård är under utredning.
– Det här är den första undersökningen som studerar tandvård i Sverige med ett intersektionellt perspektiv, berättar Cynthia Anticona. Och en av de första i världen – såvitt jag vet finns endast en ytterligare sådan studie, en brittisk om parodontit.
– Vår studies styrka är den stora mängden data med många personer från många år, fortsätter hon. Svagheten är ett stort bortfall, och att svarsfrekvensen minskat över tiden, vilket kan påverka hur väl urvalet representerar befolkningen.
Författarna påpekar att deras data dessutom är en självrapporterad upplevelse av ett behov av tandvård, inte kliniska fynd. Men, säger de, i många andra studier ser man en god överensstämmelse med patienternas självrapportering och de kliniska fynden vid undersökningar.
