Ny studie: Vitt snus inte skonsammare för munslemhinnan

Uppdaterad den 12 augusti 2026.

I studien som genomförts av forskare vid Folktandvården Stockholm och Karolinska institutet undersöktes 126 personer som använde vitt snus, 63 användare av traditionellt tobaksnus och 83 personer som inte snusade. Samtliga var mellan 18 och 30 år.

Hos 79 procent av användarna av vitt snus och 89 procent av användarna av traditionellt snus sågs slemhinneförändringar där snuspåsen placerades.

I analysen använde forskarna en statistisk modell för att undersöka om vitt snus kunde betraktas som ett skonsammare alternativ än traditionellt snus. Resultaten gav dock inget stöd för den hypotesen och forskarna drar därför slutsatsen att vitt snus inte är ett skonsammare alternativ för munslemhinnan.

Forskarna analyserade också vilka typer av slemhinneförändringar som sågs hos snusarna. I båda snusgrupperna var den klassiska bilden med bilden med uttalad hyperkeratos, det vill säga förtjockning av munslemhinnan, vanligast. Men i en subgrupp av användarna av vitt snus dominerade i stället rodnad och inflammatoriska förändringar. Skillnaderna mellan grupperna var inte statistiskt säkerställda.

Även inom gruppen med vitt snus såg forskarna skillnader i slemhinneförändringarnas karaktär. Ungefär en fjärdedel av deltagarna hade mer uttalade rodnader och inflammationer i munslemhinnan där snuspåsen placerades. Två användare hade dessutom ulcerationer (sår) i munslemhinnan, medan inga sådana observerades bland användarna av traditionellt snus. Inte heller dessa skillnader var statistiskt signifikanta.

Karin Garming-Legert, forskare vid Karolinska institutet och studiens sisteförfattare, känner dock igen patientgruppen väl från sitt arbete som specialist i orofacial medicin.

Studien är en första pusselbit i att förstå hur vitt snus påverkar munslemhinnan, men enligt Karin Garming-Legert har resultaten också en tydlig klinisk betydelse.

– Om man som tandläkare ser de här fula inflammatoriska lesionerna måste man prata med patienten. Det bästa är förstås om man kan få patienten att sluta snusa, men jag vet hur svårt det är. Kanske kan man då i stället få patienten att byta smak eller flytta snuspåsen till ett annat ställe. I vilket fall som helst måste man prata med patienten om att det inte är bra att gå omkring med en inflammation som inte läker.

Studien är en tvärsnittsstudie, det vill säga en ögonblicksbild, och omfattar endast unga vuxna som använt produkterna i högst sex år. Den visar därför framför allt hur munslemhinnan påverkas tidigt, men säger inget om hur förändringarna utvecklas över tid eller om de leder till sjukdom. Forskarna betonar därför att resultaten behöver bekräftas i större studier innan man kan avgöra om de observerade sambanden verkligen finns eller beror på slumpen.

Nästa steg blir att undersöka vävnadsprover från användare av vitt snus. Forskarna vill se om de skillnader som syns kliniskt också går att se i vävnaden.

– Vi ser ju förändringarna med ögonen, men vad sker i vävnaden? Det vill vi ta reda på, säger Karin Garming-Legert.

Finansieringen till både en doktorandtjänst och forskningsmedel är säkrade, och planen är att komma i gång med de nya forskningsprojekten i höst. Förutom vävnadsanalyser kommer forskarna också att göra toxikologiska analyser av innehållet i snuspåsarna och genetiska analyser.

– Hos rökare har man sett att det kan uppstå spontana mutationer i luftvägarna och att det kan vara en del av förklaringen till varför lungcancer utvecklas. Vi vet inte om det sker något liknande hos användare av snus, men det vill vi undersöka, säger Karin Garming-Legert.

– Det är verkligen dags att vi ser igenom detta för att veta vad det är våra unga, och för all del äldre, utsätter sig för när de väljer att snusa.

Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskiften Oral Diseases.