Grundtanken med problembaserad inlärning är att eleverna som får en klinisk problemställning att lösa ska få ett ökat intresse och en ökad motivation och därför gå mer på djupet i problemet och få en djupare inlärning.
Forskarnas hypotes var därför att studenterna skulle utveckla en allt större djupinlärning i takt med ökad erfarenhet av problembaserad inlärning under studierna på Tandvårdshögskolan.
Men en enkätundersökning bland 156 tandläkarstudenter på första, tredje och femte året vid Tandvårdshögskolan i Malmö visar dock att den problembaserade inlärningsmetodiken inte fördjupar elevernas inlärning i takt med mer erfarenhet av den.
Forskarna använde en validerad variant av den ursprungliga ”Study Process Questionnaire”, kallad R-SPQ-2F, som mätte både motiv och strategi när det gäller djupinlärning och ytlig inlärning.
Den enda förändringen mellan årskurserna som var signifikant var att sistaårsstudenterna angav en något lägre ytlig inlärning jämfört med förstaårsstudenterna, men utan att djupinlärningen ökade.
Forskarna spekulerar kring det faktum att studenterna i intervjuer angivit att de blir mer och mer överhopade av uppgifter och utvärderingar ju högre upp i årskurserna de kommer och att detta skulle motverka en djupinlärningsstrategi och i stället premiera en ytlig inlärning.
De menar att resultatet av enkätundersökningen pekar på behovet att skapa förutsättningar för att stödja studenternas inlärningsprocesser.
Annons
Annons
