“Vi klarar redan EU:s nya krav”
Helena Scarabin, jurist på Socialstyrelsen, följer turerna med EU:s nya kvalifikationsdirektiv.

“Vi klarar redan EU:s nya krav”

17 okt 2013
Dela artikeln
När EU:s yrkeskvalifikationsdirektiv ändras måste kraven på utbildningen för tandläkare höjas i några länder. Men för svensk utbildning medför direktivet inga skärpningar, säger Helena Scarabin, jurist på Socialstyrelsen.

Yrkeskvalifikationsdirektivet (2005/36/EG) har varit under översyn sedan 2010. Olika synpunkter har lagts fram och ursprungsförslaget på ett nytt direktiv har skrivits om. I juni i år träffade Europakommissionen, Europarådet och Europaparlamentet en preliminär överenskommelse om ändringar i direktivet.

Nu ska förslaget formellt godkännas av rådet och parlamentet innan det antas. Det beräknas ske under hösten. Det nya direktivet väntas gälla från årsskiftet.

När de nya reglerna är klara, måste Sverige och de andra medlemsstaterna anpassa sig inom två år.

Yrkeskvalifikationsdirektivet reglerar bland annat utbildning av tandläkare, läkare, sjuksköterskor, barnmorskor, apotekare, veterinärer och arkitekter.

Helena Scarabin, jurist på Socialstyrelsens behörighetsenhet, följer turerna.

– Alla EU-länder är skyldiga att ha utbildningar som uppfyller kraven för de yrken som omfattas, säger hon.

Snabbare och lättare

Yrkeskvalifikationsdirektivet bygger på ömsesidigt erkännande. Legitimerade tandläkare i Sverige ska efter ansökan kunna få legitimation och rätt att utöva tandläkaryrket i ett annat land inom den europeiska unionen (EU), och även inom det europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).

Detsamma gäller för tandläkare i andra länder inom EU/EES som vill arbeta i Sverige.

För att det ska kunna gå snabbare och lättare att få jobba i ett annat europeiskt land, görs det nu ändringar i yrkeskvalifikationsdirektivet.

– Behörighetsreglering ska inte utgöra ett hinder för den fria rörligheten, säger Helena Scarabin.

Europakommissionen föreslår bland annat att minimikraven för utbildningarna ska bli tydligare och i vissa fall höjas. Tandläkarutbildningarna inom EU ska vara minst femåriga. Det är oförändrat, men enligt det nya förslaget ska utbildningen också omfatta ett visst antal timmar.

– Sveriges tandläkarutbildningar uppfyller redan kraven, så det innebär inga skärpningar, säger Helena Scarabin.

Men när nya utbildningsprogram kommer till eller befintliga utbildningar ändras måste medlemsstaterna informera om det, enligt förslaget. Syftet är att “öka transparensen”.

Obligatorisk efterutbildning

Obligatorisk efterutbildning föreslogs tidigare av Europaparlamentet, men det finns inte med i det senaste förslaget från i somras. Som det formuleras nu står det att medlemsländerna bör främja fortbildning för tandläkare och specialisttandläkare, men det finns inga specificerade krav.

“Fortbildning bidrar till ett säkert och effektivt utövande av yrkesutövare som beviljas automatiskt erkännande av sina yrkeskvalifikationer. Det är viktigt att främja en förstärkt kontinuerlig yrkesutveckling för dessa yrkesgrupper.”

“Livslångt lärande har blivit särskilt viktigt… i och med de snabba tekniska och vetenskapliga framstegen. I detta sammanhang ankommer det på medlemsstaterna att se till att yrkesutövaren genom lämplig fortbildning håller sig underrättad om de tekniska och vetenskapliga framstegen.”

Det står också att medlemsstaterna “ska underrätta kommissionen om de åtgärder som de vidtar” senast två år efter att direktivet börjar gälla.

– Men det framgår inte vem som ska främja fortbildning, kommenterar Helena Scarabin. Är det Socialstyrelsen? Landstingen? Tandläkarförbundet?

Ett europeiskt yrkeskort föreslås. Yrkeskortet ska korta ner tiden det tar för exempelvis tandläkare och läkare utbildade inom EU att få legitimation i andra europeiska länder.
– Från början var det tänkt att det skulle vara ett fysiskt id-kort, men nu föreslås i stället att informationen för att bli erkänd ska läggas in i ett webbaserat informationssystem, IMI, berättar Helena Scarabin.

IMI står för Internal Market Information System, ett verktyg som behöriga nationella, regionala och lokala myndigheter använder för att kommunicera med varandra.
Europakommissionen föreslår också att ett varningssystem införs då yrkesutövare förlorar sin rätt att utöva yrket.

– Det ska också ske via IMI, säger Helena Scarabin.

Vad gäller för tandläkare som har äldre utbildningar från nya EU-länder?
– Socialstyrelsen gör en individuell prövning av personens utbildning och arbetslivserfarenhet. Det finns detaljerade specialregler, säger Helena Scarabin.

– Man tittar på utbildningens nivå, längd och innehåll och kan besluta om kompensationsåtgärder, till exempel lämplighetsprov eller en anpassningsperiod på max tre år, men det tillämpas sällan för tandläkare.

Automatiskt erkända

Vad gäller för tandläkare med specialistutbildning?
– Bara ortodonti och “munkirurgi” är reglerade i yrkeskvalifikationsdirektivet. De kan bli automatiskt erkända. För de övriga bedömer man utbildningens nivå, längd och innehåll och kan besluta om kompensationsåtgärder.

Vad gäller för tandhygienister?
– Yrkeskvalifikationsdirektivet ställer inga minimikrav på tandhygienisters utbildning. Socialstyrelsen ser till utbildningens nivå, längd och innehåll och kan besluta om lämplighetsprov eller anpassningsperiod. Om den som söker inte har utfört jämförbara arbetsuppgifter blir det avslag.

Bara sex tandhygienister från andra EU-länder fick legitimation i Sverige 2011.

Text: Janet Suslick

Foton/Illustrationer: Foto: Anna Rut Fridholm

Dela artikeln

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Om du har problem att logga in kontakta webbredaktören..: redaktionen@tandlakartidningen.se. Skicka inte ditt personnummer. Det räcker med ditt namn och din adress.

Senast publicerat

Tandläkartidningens veckonyhetsbrev
Copyright © Tandläkartidningen 2014 | Österlånggatan 43
Box 1217 | 111 82 Stockholm
Telefon 08-666 15 00 | redaktionen@tandlakartidningen.se
Ansvarig utgivare: Hilda Zollitsch