Erosioner hos unga ett växande problem
Att få patienten att undvika intag av sådant som är surt är A och O för att förebygga erosionsskador.

Erosioner hos unga ett växande problem

31 jan 2013
Dela artikeln
Medan kariesskadorna har minskat tyder undersökningar på att antalet dentala erosioner har ökat, främst hos yngre personer. Det är viktigt att fånga upp dessa patienter tidigt, anser Britta Sillén och Tita Mensah, pedodontister vid specialistkliniken för pedodonti i Karlstad.

Det finns god kunskap om karies och parodontit inom tandvården, däremot finns det anledning att höja kunskapen om dentala erosioner. Erosioner är ett växande problem hos främst unga, inte bara i Sverige; flera studier visar att detta är ett allt större problem i många länder.

Detta betyder också enligt pedodontisterna Tita Mensah och Britta Sillén att det är angeläget att ämnet dental erosion får stor plats i grundutbildningen för tandläkare, tandhygienister och tandsköterskor.

För mycket finns att göra för att förebygga skadorna, inte minst genom att påverka barnens och ungdomarnas ät- och dryckesvanor genom motiverande samtal, gärna med föräldrarna inbegripna. Och det är viktigt att upptäcka de första tecknen på erosion.

Den kanske främsta orsaken till erosionsskadorna är barnens och ungdomarnas alltmer frekventa intag av läsk, juice, sport- och energidrycker. Andra riskfaktorer är allmänsjukdomar som ger reflux, ätstörningar och mediciner som påverkar saliven.

Tandvården har ett stort ansvar när det gäller att tidigt upptäcka och medvetandegöra patienter om dentala erosioner så att skadorna inte förvärras och patienterna tvingas till dyra protetiska behandlingar senare i livet.

Förebygga A och O

Det handlar i ett tidigt stadium främst om att förebygga fortsatt erosion. Enligt Tita Mensah och Britta Sillén är det viktigt att påverka patienternas kost- och dryckesvanor, exempelvis genom att uppmana dem att undvika frekvent intag av sura drycker och sura frukter, att skölja munnen med vatten eller mjölk efter att han eller hon ätit eller druckit något surt. Vid behov kan salivstimulerande medel ordineras.

Erosioner uppstår när syra löser upp emaljens ytskikt. Tillståndet förvärras genom abrasion och attrition. Emaljen börjar demineraliseras vid ett pH på cirka 5,7 medan dentinet börjar lösas upp redan vid pH 6,2. Ju oftare tänderna utsätts för syra desto större är risken för erosioner.

Man kan tycka att kunskapen om exempelvis läskdrickandets skadliga verkan borde ha nått ut både till de unga och till deras föräldrar.

– Tandvården har nått ut med information om risken för karies, däremot kanske inte om risken för erosioner, säger Britta Sillén, och tillägger att ett problem är att många i dagens föräldrageneration själva dricker mycket läsk.

Det finns i huvudsak tre problem förknippade med erosionsskador:

  • Tidiga erosionsskador undgår lätt upptäckt, speciellt när bettet i övrigt är prydligt.
  • På ett tidigt stadium kan det vara svårt att få patienterna motiverade att ändra sitt beteende; de upplever att de inte har några symtom och tycker att vårdpersonalen överdriver: »Det syns ju knappt.«
  • När skadan blivit grav och patienten inser det blir rehabiliteringen ofta både omfattande och kostsam. Är patienten ung kan man räkna med att behandlingen kommer att få göras om i framtiden. Risken är att patienten får ett stort behandlingsbehov under resten av livet.

Tidiga tecken

Vid en rutinundersökning är det bra att studera några nyckelytor: palatinalytorna på överkäksincisiverna samt förstamolarernas ocklusalytor. På överkäksincisivernas emalj syns tidigt att utvecklingsstrukturerna helt eller delvis är borta och att ytan har ett »smält« utseende. På förstamolarer syns eventuella cuppings samt avrundade kuspar. Ser man detta bör en utvidgad utredning göras. Vid omfattande erosion av överkäksincisiverna slits dessa och blir mycket tunna. Ofta är det först då som patienten blir medveten om problemen.

Som sagts är det lätt att tandläkaren förbiser begynnande erosionsskador om bettet i övrigt är friskt.

– Man måste bemöda sig om att titta efter, förklarar Tita Mensah, och berättar att när pedodontisterna får patienter på remiss har skadorna ofta blivit grava, något som kanske kunde ha förhindrats.

Anamnesen viktig

Vid undersökningen ska anamnesen innehålla uppgifter om vad patienter dricker och äter och hur ofta. Lider patienten av reflux? Eller ätstörning?  I det senare fallet ska patienten remitteras till vårdcentral om han eller hon inte redan fått hjälp.

Ett pedagogiskt grepp är att visa patienten och eventuellt föräldern tecknen på erosion, exempelvis i spegel. Dokumentation görs med foto och studiemodell som följs upp året därpå. Resultatet kan jämföras och användas vid samtalet med patienten.

Vid kliniken för pedodonti  i Karl-stad har man också tagit fram ett informationsmaterial med rubriken »Vad är erosioner?«. Efter information eller motiverande samtal får patienten med sig den skriftliga informationen hem. Bladet innehåller bland annat information om hur tecken på erosion ser ut och känns och vad patienten bör tänka på för att förhindra att skadan utvecklas.

Salivmätning ingår

En salivmätning om sekretionshastighet och buffringskapacitet ingår också i utredningen.  Har patienten låg sekretion kan salivstimulerande medel ordineras. För att skydda kvarvarande emalj kan patienten få rekommendation om fluorsköljning.

Finns cuppings kan det vara klokt att fylla i dessa med komposit för att skydda dentinytorna.

För många av dessa patienter kan det vara svårt att bryta dåliga vanor. Motiverande samtal med patienten och eventuellt föräldern kan behövas.

– Ibland kan det vara bra att förmedla lite information i taget, exempelvis att uppmana patienten att skölja munnen med mjölk efter att ha druckit läsk, sportdryck eller juice. Vid ett kommande besök kan mer information ges, förklarar Britta Sillén och Tita Mensah.

 

Text: Mats Karlsson

Dela artikeln

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Just nu uppdaterar vi systemet. Om problemen med inloggning kvarstår om ett dygn, kontakta webbredaktören..: redaktionen@tandlakartidningen.se. Skicka inte ditt personnummer. Det räcker med ditt namn och din adress.
Tandläkartidningens veckonyhetsbrev
Copyright © Tandläkartidningen 2014 | Österlånggatan 43
Box 1217 | 111 82 Stockholm
Telefon 08-666 15 00 | redaktionen@tandlakartidningen.se
Ansvarig utgivare: Hilda Zollitsch