Så kan du bidra till hållbar utveckling

År 2015 antog Förenta ­nationerna (FN) Agenda 2030, en plan för hållbar utveckling i världen. Agenda 2030 omfattar 17 globala mål, som i sin tur består av sammanlagt 169 delmål.
Det kan vara förvirrande att människor menar olika saker när de pratar om hållbar utveckling. Många tänker i första hand på klimat- och miljöfrågor. Det är viktiga delar, men hållbar utveckling är mycket bredare än så. Även exempelvis samhället och ekonomin berörs.

God hälsa och välbefinnande

Ett av de 17 globala målen handlar om god hälsa och välbefinnande för alla. Trots en hel rad delmål nämns inte tandvården.

– Det finns många brister med de globala målen, men det är bra. När du upptäcker en lucka får du ta ett steg till och tillföra någonting, menar Gabriel Liljenström, som ansvarar för en utbildning på Väddö folkhögskola om hur man utvecklar lokala lösningar på de globala utmaningarna som tas upp i Agenda 2030. Han är också hållbarhetskonsult för näringslivet och arbetade med Agenda 2030 på Regeringskansliet när den antogs.
Hans huvudbudskap:
– Alla har något att bidra med.
Vad kan Sveriges tandläkarkår göra för att skapa en mer hållbar utveckling i världen? Det låter stort och abstrakt. Gabriel Liljenström menar att tandläkare, utan att inse det, redan i dag gör en hel del. Tandläkare arbetar till exempel kontinuerligt med att främja god hälsa. Samtidigt finns det förstås stora möjligheter för var och en att ta ytterligare steg.

”Det är ganska många mål och delmål som ni påverkas av och kan påverka.”

Han vill uppmuntra alla inom tandvården att sätta sig med sitt lag, exempelvis på kliniken, och titta igenom de globala målen. Ställ frågorna: Vad betyder det här för oss, och vad kan vi bidra med?
– Ni kommer att upptäcka att det är ganska många mål och delmål som ni påverkas av och kan påverka. Varje beslut innebär ett vägval och vägvalen betyder någonting.
Det naturliga är kanske att börja med målet som handlar om god hälsa och välbefinnande.

Unikt nätverk

Tandläkare ska inte underskatta sin betydelse. Få inger lika stor respekt, anser Gabriel Liljenström. Som tandläkare har du en värdefull kompetens och ett unikt nätverk. Att möta patienter ger en möjlighet att driva utvecklingen i en hållbar riktning.
– Gör kliniken till ett flaggskepp för god hälsa. Små saker som du gör eller säger kan sätta igång en process hos någon annan. Ta det ansvaret och var lite modig.
Det är kanske just vid besök hos tandvården som människor blir upplysta om vad god hälsa är, menar han.

Förebygga tobaksanvändning

Ett av Agenda 2030:s delmål handlar om att genomföra Världshälsoorganisationens ramkonvention om tobakskontroll, som bland annat vill förebygga tobaksanvändning.
Att ställa den enkla frågan ”röker du?” till alla patienter gör mycket – speciellt om de röker eller funderar på att börja. Frågorna kan också handla om andra livsstilsfaktorer som påverkar hälsan.
– Mötet med patienten är ovärderligt för att prata om livsstil.

”Vi orkar inte rädda världen om vi varje dag måste rädda oss själva.”

Att bidra till patienternas hälsa gör att de också kan vara med i arbetet med hållbarhet.
– Vi orkar inte rädda världen om vi varje dag måste rädda oss själva.
Anständiga arbetsvillkor och hållbar ekonomisk tillväxt är ett annat av de 17 globala målen. Många tandläkare är engagerade i arbets­miljö­frågor. Att arbeta för en bra fysisk och psykosocial arbetsmiljö ingår där.

Bättre val

Hållbar konsumtion och produktion är ett annat mål.
– Varje arbetsplats har möjlighet att se över sin belastning. Det är ett detektivarbete, men behöver sällan leda till försämringar i arbetsmiljön eller livskvaliteten, tvärtom. Trivseln kan öka när alla är delaktiga.
Vilka material, utrustning och läkemedel köps in till kliniken och hur ser rutinerna ut? Går det att göra bättre val ur hållbarhetsperspektivet? Hanteras kemikalier och avfall på ett ansvarsfullt sätt? Kan man spara på resurser utan att försämra patientsäkerheten och annat viktigt?

Solceller på taket

Hur ser energiförbrukningen ut? Kan kliniken spara energi? Finns det möjlighet att placera solceller på taket och producera sin egen el?
Hur är det med tjänsteresorna? Går det att åka tåg i stället för att flyga eller köra bil?
– Planerar ni en personalresa till utlandet? Finns det alternativ till att flyga?

Ersätta engångsartiklar

Resorna till och från jobbet spelar också roll. Uppmuntra varandra att cykla eller åka kollektivt om det går. På landsbygden, där avstånden är längre och bussturerna glesare, går det kanske att förmå arbetsgivaren eller hyresvärden att satsa på laddstolpar till elbilar.
Fundera över klinikens olika rum och verksamheter. När man gör det, upptäcker man ­saker som kan förändras till det bättre, en del med­detsamma, andra på lite längre sikt.
Hur ser det ut i personalköket? Går det att ersätta engångsartiklar med mer hållbara alternativ? Är vitvarorna energisnåla? Går det att satsa mer på lokalproducerade matvaror?

Förändringar i väntrummet

Hur ser det ut på toaletterna? Används miljövänligt papper? Snålspolande toaletter?
Det går kanske att göra förändringar i väntrummet som hjälper människor att tänka mer hållbart.
– Byt ut magasin om långa resor mot tidningar om en hållbar livsstil, föreslår Gabriel.

Hållbarhetsredovisning

Han uppmanar också tandvårdsorganisationer att göra hållbarhetsredovisningar, antingen som en del i årsredovisningen eller som kompletterande dokument.
En hållbarhetsredovisning är ett sätt för organisationen att reda ut vad som görs för att uppnå en hållbar utveckling och bevara den.
Redovisningen kan ta upp vad organisationen gör på miljöområdet, till exempel energianvändning och hur man tar hand om föroreningar. Sociala och personalrelaterade frågor som jämställdhet, arbetsvillkor, hälsa och säkerhet på arbetsplatserna kan ingå. Hur organisationen arbetar för att respektera mänskliga rättigheter och för att motverka korruption kan också tas upp.

”Vilka beslut kan leda till att fler gör större nytta eller mindre skada ur hållbarhetsperspektiv?”

Att tänka på organisationens hållbarhet i samband med arbetet med budget och bokslut är också möjligt.
– Titta på värdekedjan. Vilka beslut kan leda till att fler gör större nytta eller mindre skada ur hållbarhetsperspektiv? Det går inte att slösa sig till ett resurstänkande. Företag som har gjort sin läxa får ett bättre resultat.
Att skriva ”vi stödjer Förenta nationernas globala hållbarhetsmål” i sin årsredovisning kan vara ett första steg, men det räcker inte. För att det ska ha någon effekt måste målen bli betydligt mer konkreta än så.

Avråder från grönmålning

Om en organisation eller klinik har tittat över sin verksamhet ur hållbarhetsperspektivet och identifierat områden där bra insatser görs eller om organisationen har gjort stora förbättringar, är det helt i sin ordning att använda det i sin marknadsföring, tycker Gabriel Liljenström.
Men han avråder från grönmålning, alltså att försöka skapa en bild av att vara miljövänlig genom att hänvisa till enstaka insatser samtidigt som det finns stora brister i hållbarheten i stort.
Samtidigt är arbetet med att uppnå en hållbar utveckling en pågående process. Han vill undvika en skuld- och skamkultur.
– Våga berömma dig själv för det som du har gjort. Fira framgångarna.
Janet Suslick