Ansiktshöjd och tillväxtmönster tycks hänga ihop

Anna Klinge har undersökt om det finns ett samband mellan individens ansiktshöjd och käkbenets höjd och bredd. Det skulle kunna underlätta behandlingsplanering av personer i behov av exempelvis ortodonti eller tandimplantat.

– De med hög ansiktshöjd verkar ha ett tillväxtmönster där käkbenet växer mer, framför allt frontalt i över- och underkäken. Vissa typer av ansiktshöjder verkar växa högre upp i åldern och verkar också växa mer i millimeter, säger Anna Klinge som disputerade vid Malmö universitet den 27 november 2020.
För att kartlägga sambandet mellan ansiktshöjd och käkbenets höjd och bredd, undersökte Anna Klinge 3D-röntgenbilder från 180 patienter i åldern 15–72 år, tagna inför planering av tandregleringsbehandling. Hon mätte höjd och bredd på käkbenet på flera ställen, och utifrån profilröntgen fick hon fram personens ansiktstyp: låg, normal och hög ansiktshöjd.
–  Vi kunde då se att en individ med hög ansiktshöjd har ett högt och smalt käkben, medan den med låg ansiktshöjd har ett lägre och bredare käkben. Skillnaderna mellan grupperna är som störst längst fram i käkarna, säger Anna Klinge.
Resultatet visar alltså på ett samband mellan ansiktshöjd och käkbenets höjd och bredd. Därför kan det, enligt Anna Klinge, i vissa fall vara mer lämpligt att behandla tandluckor med ortodonti än med tandimplantat. Om man sätter in implantat hos en ung person läker det fast i benet, och hamnar så småningom i infraposition då det inte följer med i växten. Det kan påverka både estetik och funktion.
Hennes avhandling spänner över flera discipliner och omfattar såväl röntgendiagnostik som ortodonti och implantatkirurgi. Just kopplingen mellan ansiktshöjd och olika tillväxtmönster har inte studerats tidigare och är en faktor att ta hänsyn till inför val av behandling, menar Anna Klinge.
Resultaten talar för att en patient med hög ansiktshöjd och därmed högre och tunnare käkben löper större risk för infraposition. Det behövs dock mer forskning för att slå fast sambandet.