Senior alert har kommit till för att förändra och förbättra vård och omsorg för äldre och sjuka. Sedan 2010 har ett nationellt kvalitetsregister byggts upp. Varje individ får möjlighet till en riskbedömning och åtgärder för att minska onödiga skador och sjukdomar.
Registrets syfte har från början varit att förebygga undernäring, fall och trycksår hos äldre med hjälp av systematiska ”checklistor”. Eftersom äldre även riskerar kraftigt försämrad oral hälsa, läggs nu en checklista om munhälsa till.
En tanke bakom ett samlat register är att olika problem samspelar med varandra. En äldre människa som har stora problem med munhälsan blir lättare undernärd. Därmed ökar risken att falla och skada sig så pass allvarligt att risken för trycksår kan öka. Aptiten minskar när man inte kan röra sig och en ond spiral kan uppstå.
– Att systematiskt förebygga skador och sjukdomar minskar lidande och spar pengar både för den enskilda och för samhället. Eftersom munhälsa är intimt kopplad till nutrition är det naturligt att munvård ska vara en integrerad del av registret, säger Monica Nordling, tandläkare, tidigare utvecklingschef vid folktandvården i Jönköping och initiativtagare till att föra in en checklista om munhälsa i Senior alert.
– Att munhälsa inte har funnits med i registret från början speglar tveksamheten inom vården till att munnen är en del av kroppen, säger Monica Nordling.
– Munvård måste bli en naturlig del i omvårdnadsprocessen därför att allt hänger ihop.
Finns på webben
Registret Senior alert finns på webben och omfattar vårdtagare som är 65 år och äldre. I dag används registret av ungefär 260 kommuner och 18 landsting, berättar Monica Nordling. Målet är att samtliga kommuner och landsting ska ansluta sig.
För att identifiera risker görs en systematisk bedömning inom varje område som ingår i Senior alert. Teamet omkring vårdtagaren utreder orsakerna till riskerna. Tillsammans planerar vårdteamet förebyggande åtgärder. Det kan handla om systematiska åtgärder, anpassningar i omgivningen och rapportering av händelser.
Eftersom många yrkesgrupper och personer är inblandade i äldre människors vård och omsorg, är ansvarsfördelning mycket viktig. Alla behöver veta vem som ska göra vad och när.
Resultaten analyseras kontinuerligt och vårdteamet kommer överens om nästa steg.
Evidensbaserade checklistor
Senior alert använder evidensbaserade instrument för att systematiskt bedöma risk för undernäring, fall, trycksår – och snart bristfällig munhälsa med hjälp av et standardiserat munbedömningsinstrument. De åtgärder som föreslås bygger också på bästa möjliga vetenskapliga grund.
Det skapar en gemensam struktur inom kommun, primärvård och slutenvård och ökar möjligheterna att samarbeta och kommunicera kring varje vårdtagare.
För att tidigt upptäcka problem i munnen används ett munbedömningsinstrument som heter ”Revised oral assessment guide” (Roag). Instrumentet togs fram i USA och anpassades till svenska förhållanden av Pia Andersson, tandhygienist och universitetslektor som använde checklistan i sitt avhandlingsarbete.
En digital version av checklistan som är anpassad till Senior alert blev klar i våras.
Utbildning behövs
Än så länge har den inte spridits till kommuner och landsting, berättar Monica Nordling. Anledningen är att vård- och omsorgspersonal behöver utbildning för att kunna använda den.
– Eftersom munhälsa är ett nytt område för vårdpersonal krävs det andra utbildningsinsatser än för undernäring, fall och trycksår, säger hon.
De som ska använda checklistan behöver både teoretisk utbildning och stöd av tandvårdspersonal när de gör de första bedömningar, tycker Monica Nordling.
Monica Nordling tror att utbildning kommer i gång i år, men planeringen för vilka som ska utbildas, när och i vilken omfattning startades först i september.
När det kommer igång kan munbedömningsinstrumentet i Senior alert användas av olika yrkeskategorier inom sjukvård, äldreomsorg och tandvård.
Med hjälp av listan kan de systematiskt undersöka vårdtagarens röst, läppar, munslemhinnor, tunga, tandkött, tänder, saliv, sväljning och eventuella proteser.
Tydlig checklista
Checklistan är relativt omfattande, men strukturerad, tydlig och ganska lätt att förstå.
Vid problem som inte är allt för omfattande kan vårdpersonal lindra symtom med hjälp av åtgärder som finns med på checklistan. Just åtgärdsförslagen är nya, och har lagts till i år av Monica Nordling och Eva Herremo, tandhygienist vid folktandvården i Jönköping.
För att undersöka vårdtagarens tandkött föreslår munbedömningschecklistan till exempel att man tittar med hjälp av belysning och munspegel. Ser tandköttet svullet och rött ut, behöver vårdtagaren hjälp med munhygienen.
Om problemen består, förvärras eller om den äldres tandkött blöder spontant redan vid första undersökningstillfället, behöver vårdtagaren remiss till tandhygienist eller tandläkaren.
Kvalitetsutveckling och forskning
Senior alert blir en källa för forskning och hälsoekonomiska beräkningar.
Hittills har det saknats ett verktyg för att följa upp och utvärdera hälsoeffekter inom den landstingsfinansierade uppsökande tandvården. Senior alert kan nu även användas till det.
Det ger möjlighet till en nationell överblick och landstingen som upphandlar uppsökande tandvård kan göra hälsoekonomiska uppföljningar, berättar Monica Nordling.
Registret kan också användas för att jämföra olika enheters arbete och utvärdera vad som är bra och vad som kan förbättras.
– Det ska bli intressant att ta del av uppföljningar om några år och se om äldre vårdtagares munhälsa har förbättrats, tycker Monica Nordling.
– Munvård för omsorgsberoende äldre har alltför länge varit ett eftersatt område.
Läs mer på www.senioralert.se.
