Genom att använda en tvåstegsmodell för blodtrycks-screening har svenska forskare lyckats utveckla en metod som fungerar. Metoden bygger på att en första blodtrycksmätning görs hos tandläkaren i samband med inplanerade årskontroller. De som då visar sig ha ett förhöjt blodtryck får själva göra ytterligare mätningar i hemmiljö under en vecka. Är blodtrycket fortfarande för högt remitteras patienten till sin vårdcentral för utredning.
Tack vare dessa två steg visade metoden att 73 procent av dem som identifierades vid screeningen verkligen hade hypertoni. Metoden kunde samtidigt sortera ut 85 procent av de falskt positiva, det vill säga de som hade ett högt blodtryck vid den första mätningen, men som egentligen inte hade hypertoni. Sammantaget innebar detta att det räckte att undersöka tolv personer för att hitta en person med tidigare oupptäckt högt blodtryck.
– Det är ett bra resultat, säger Helen Andersson, doktorand vid Sahlgrenska akademin i Göteborg, tidigare tandsköterska och förstaförfattare till studien, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Scandinavian Journal of Public Health.
Hon jämför med tidigare gjorda studier där upp till 18 personer har behövt undersökas för att hitta en person med hypertoni.
Skälen till att genomföra blodtrycksmätningarna på tandläkarmottagningar i stället för på till exempel vårdcentraler är flera, menar Helen Andersson.
– Cirka 80 procent av befolkningen går regelbundet till tandläkaren i Sverige, vilket är en något högre andel än de som besöker en vårdcentral under ett år. Dessutom sker besöken vid vårdcentralen ofta när patienten är sjuk, och blodtrycket kan då vara förhöjt av andra skäl än hypertoni, säger hon.
Patienterna var överlag positiva till mätningarna. Helen Andersson har från mottagningarna hört att många patienter nu frågar om de inte ska ta blodtrycket också när de kommer på återbesök.
– Och flera som identifierades med ett högt blodtryck har återkopplat direkt till kliniken efteråt och är oerhört tacksamma för att vi upptäckte deras höga blodtryck, som de inte hade känt av innan, säger hon.
Tandvårdens reaktioner är mer blandade.
– Man märker att det snabbt blir en kostnadsfråga. Tandvårdspersonal ska läras upp att mäta blodtrycket och det blir ett visst produktionsbortfall. Men många upplever det också som inspirerande och ser att det är värdefullt, säger hon.
Det görs nu en hälsoekonomisk utredning av metoden för att se om den ökade kostnaden för screeningen kan försvaras med en minskad kostnad i den senare vården av stroke- och hjärtinfarktpatienter.
– Det bästa måste ju vara att upptäcka och förebygga detta i ett tidigt skede, säger hon.
Annons
Annons
