De arbetar kvar efter brexit

Ovisshet, försvårat internationellt samarbete och en omfattande ansökan för medborgarskap. Det var funderingarna inför brexit hos de svenska tandläkare som Tandläkartidningen pratade med år 2017. Nu har brexit blivit verklighet, och vi har följt upp hur det gick för några av de svenska tandläkarna i Storbritannien.

Frida Hansson, tandläkare och klinikchef i West Yorkshire, har arbetat i Storbritannien sedan år 2007. När Tandläkartidningen pratade med henne år 2017 berättade hon om ovisshet, men även om stöd från kolleger och patienter. I dag är hon brittisk medborgare.
– Jag kände för ett par år sedan att det var nödvändigt att ansöka. Processen för att få medborgarskap var lång, komplicerad och dyr, men nu behöver jag inte bekymra mig om min status här.
Hon berättar dock att det under det senaste året har varit svårare att rekrytera till klinikerna.
– Ingen som har slutat har specifikt uppgett brexit som skäl, men jag tror att antalet EU-immigranter har varit mycket lägre under år 2020, troligen på grund av osäkerhet inför utträdet.

Avtryck till EU-länder

Det har även varit oklart hur de nya bestämmelserna påverkar vilka papper som ska följa med när man fraktar till exempel avtryck till EU-länder. Och kostnaderna för vissa material har ökat.
Privat har brexit satt stopp för möjligheten att ha svenska barnflickor som hjälper till att lära barnen svenska.
– Det verkar inte gå alls nu. Förhoppningsvis utvecklar de en ny lag eller undantag för den typen av jobb i framtiden, men det är nog ingen prioritet för tillfället.

Monica Matseke har arbetat som tandläkare i London sedan år 1999. När Tandläkartidningen pratade med henne år 2017 hade hon anlitat juridisk hjälp för att ta sig igenom den 85-­sidiga ansökningsblanketten för att bli brittisk medborgare. Förra året ansökte hon i stället om permanent uppehållstillstånd, så kallad settled status. Via en enkel on-line-ansökan fick hon detta på sex veckor.
– Så nu har jag rätt att bo och arbeta här, och att senare ansöka om medborgarskap.
Det som har tagit mest energi kring brexit är alla samtal med patienter som i timtal diskuterat argument för och emot utträdet, och vad som skulle hända.
– Efter omröstningen fick vi vykort från patienter som skrev att de ville ha oss kvar.

Längre leveranstider

På mottagningen där hon arbetar har 10 av de 14 anställda utländsk bakgrund. Att London är en multi­natio­nell stad är ett av skälen till att hon trivs där.
Hon har dock märkt av att patienter från andra europeiska länder har lämnat landet, och småföretagare som fått sämre villkor har flyttat sin verksamhet.
– Leveranserna har också tagit längre tid, men dentalbolagen har varit proaktiva och informerat om vad vi behöver beställa i god tid, och förvarnat om något kommer att ta längre tid.
Hon nämner dock ett företag, med tillverkning i ett EU-land, som verkar har svårt att få fram sina leveranser.

”I början var jag ganska chockad att röstningen gick igenom.”

Monica Matseke sammanfattar situationen som att brexit inte har ställt till så mycket problem, men att det har varit en stor del av vardagen.
– I början var jag ganska chockad att röstningen gick igenom, och då visste vi inte vad som skulle hända. Men sedan har det varit ganska lugnt och sansat, eftersom det har pågått i så många år, och vi har fått bra information.

Hon har dock minst en kollega från kliniken som valt att lämna landet. Amanda Brundin har arbetat i landet sedan år 2017, men flyttade till Sverige i samband med brexit.
– Det var inte så mycket i yrkes­rollen, utan av privata skäl eftersom det var oklart hur det skulle bli att resa mellan länderna.
Hon hade enligt regelverket fått stanna och arbeta i Storbritannien, eftersom hon ansökt om och fått en så kallad pre-settled status, ett tillfälligt uppe­hålls­tillstånd.
– För ett år sedan kändes det så osäkert hur det skulle bli, men det troliga var då att det skulle räcka med att få pre-settled status. Det var en enkel ansökningsprocess, och tack vare att jag bott och arbetat i landet fick jag uppehållstillståndet.