
Foto: Colourbox
Vi vill börja med att tacka Tandläkarförbundets ordförande Chaim Zlotnik för att förbundet går in i diskussionen om Rätt till vård-initiativets upprop om att säkerställa att rätten till vård för papperslösa inte urholkas. Vår ordförande svarar dels genom ett uttalande som publicerats på förbundets hemsida, dels i replik här på Tandläkartidningens debattwebb. Utifrån dessa båda uttalanden vill vi kommentera och även göra några förtydliganden.
Förbundets ordförande formulerar sig i sitt uttalande som att tandvården skiljer sig från hälso- och sjukvård och att det inte alltid är en nackdel. Han beskriver att tandvården erbjuder vård när hälso- och sjukvården ger vård. Här vill vi påpeka att det i många avseenden finns olyckliga skillnader mellan Tandvårdslag och Hälso- och sjukvårdslag, bland annat gällande hur prioriteringslagstiftningen inkorporerats olika och att forskning inte regleras i Tandvårdslagen. Men i båda fallen använder lagtexterna begreppet erbjuda vård.
Givetvis finns det skillnader mellan tandvård och övrig hälso- och sjukvård, men det finns framför allt en stor likhet – patienten som kommer till en vårdinrättning, oaktat vilken slags. Tandvården har länge kämpat för att munnen ska ses som en del av kroppen (där den ju de facto befinner sig). Chaim Zlotniks kommentar antyder att det kanske inte längre är så. Vi hoppas så inte är fallet.
Det är märkligt att vår förbundsordförande Chaim Zlotnik beskriver Rätt till vårdinitiativets upprop som ett utspel. Han ger också uttryck för att uppropet tillkommit i hast och att det kan vara en anledning till att Tandläkarförbundet inte skrivit på. Vi menar att det är ett mycket olyckligt ordval när han kallar ett viktigt ställningstagande för ett utspel. Det kan tolkas vara ämnat att devalvera betydelsen av det arbete som så många organisationer och enskilda står bakom.
Detta är inte ett utspel utan ett upprop som bygger på ett mycket noggrant formulerat ställningstagande av vårdprofessionerna som samarbetar inom Rätten till vård-initiativet. Ställningstagandet antogs redan i mars 2023. Tandläkarförbundet finns dessutom med i Rätt till vårdinitiativet via etikkommittén. Texten i uppropet har alltså varit känd länge, den har varit runt för förankring inom just vårdprofessionerna. Det har varken gått snabbt eller skett plötsligt och det syns inte minst genom att just rätten till akut tandvård och tandvård som inte kan anstå finns med i uppropet.
Rätten till vård som inte kan anstå regleras i lag och är inskrivet i Tandvårdslagen.
Det är viktigt att inte ducka för dessa viktiga frågor. De senaste dagarna har vi fått många reaktioner från tandvården där kollegor ställer sig lika frågande som vi till att förbundet inte skriver under ställningstagandet. Det har också blottats att vi själva som tandläkare behöver mer kunskap om vad det handlar om.
Rätten till vård som inte kan anstå regleras i lag och är inskrivet i Tandvårdslagen. Där fastslås att även papperslösa har rätt till akut tandvård och det är regionerna som ansvarar för detta. I varje region finns information till tandvårdens personal om regelverk, ersättningar med mera. Socialstyrelsen har sammanfattat detta väl i sitt kunskapsstöd. Det är en självklarhet att vi ska följa lagen och våra etiska riktlinjer, som även Chaim Zlotnik tar upp, handlar ju om det.
I kommentarerna till en av riktlinjerna skriver förbundets etikkommitté så här: ”Riktlinjen baserar sig på den humanistiska människosynen och har sin motsvarighet i FN-deklarationen om de mänskliga rättigheterna. …. I tandvården betyder detta att varje människa skall erbjudas den vård han eller hon behöver. Vården skall uppfylla tandvårdslagens intentioner.”
Så hur löser vi då detta? Chaim Zlotnik skriver i repliken på Tandläkartidningens webb att Sveriges Tandläkarförbund sympatiserar med vårt debattinlägg där vi uppmanar förbundet att skriva på uppropet. En debattartikel kan man inte skriva på i efterhand, där har du rätt Chaim. Men det fina här är att Rätt till vårdinitiativet tydligt och klart på sin hemsida uttrycker att de välkomnar fler att skriva under ställningstagandet och att man kommer att offentliggöra detta på sin hemsida allt eftersom.
Vi hoppas att Sveriges Tandläkarförbund känner sig redo att göra detta. Att skriva under är inte bara ett viktigt ställningstagande, det är också ett sätt att visa ett stöd till alla de kollegor och medlemmar som i sitt arbete möter människor för vilka rätten till vård som inte kan anstå finns till.
Henrik Berlin
Gunilla Klingberg
Specialister i barntandvård och forskare vid Malmö universitet