Personalen var rädd, det var så det började den här gången. En pandemi orsakad av ett nytt virus där smittvägarna inte var helt klarlagda. Arbetsgivare som stoppade aerosolgenererande behandlingar för att minska risken för smitta.
Tandläkaren Mats Norman började fundera på hur man skulle kunna lösa problemet med att aerosoler sprids i behandlingsrummet. Han insåg att även om höghastighetssugen fångar upp mycket, så får den inte med sig allt, ens med bästa möjliga hantering.
– Men vi har ju en sug till: lågvolymssugen. Jag gick till livsmedelsaffären och valde ut några pet-flaskor med lämplig form, som jag sedan skar till så att det passade över munnen.
Aerosoler nära munnen
Tanken var att hålla skärmen framför patientens mun för att fånga upp aerosoler. Med silikon byggde han ihop en prototyp av den utskurna platsskärmen och borrsugen.
– Det funkade utmärkt. Aerosolerna sugs upp nära källan, och dropparna fastnar på skärmen. Vi såg tydligt att visiret inte längre blev prickigt av skvätt. Skyddet blev ett bra komplement till högvolymssugen.
Folie med färg
Någon annan kanske skulle ha nöjt sig här, med en fungerande lösning på den egna kliniken. Men Mats Norman har sett att man kan nå ut mycket längre än så med sina idéer.
I början av 1990-talet kom han på att man kunde göra en tunn folie med färg för att se var tänderna tar i varandra när patienten biter ihop. Han fick kontakt med en tillverkare av färgband till skrivmaskiner, och med Trollhätteplast, som var intresserade av att göra nya produkter.
– Vi gjorde många tester med färgen och olika tjocklek på folien, i nära samarbete med färgbandstillverkarna. Sedan fick vi fram Trollfoil som nu säljs över hela världen, även om det tog 15 år innan det tog fart ordentligt.
”Jag vill lösa de problem jag stöter på, för att man ska kunna jobba så enkelt som möjligt.”
Han tycker att tandläkarperspektivet är en viktig komponent när han uppfinner nya saker. När ingenjörerna kommer med den tekniska innovationen kan han se och förbättra hur produkterna ska fungera i munnen och i tandläkarvardagen.
– Jag vill lösa de problem jag stöter på, för att man ska kunna jobba så enkelt som möjligt.
Prototyp på kliniken
Med den filosofin har han också tagit fram en hållare för röntgensensorer och ett välvt matrisband för framtänder som finns på marknaden.
– Jag har två idéer till som jag tycker borde kunna bli produkter. Den ena använder jag redan som prototyp på kliniken, men den blir dyr att tillverka.
Optimera för att färdas fort
Intresset för att hitta nya lösningar och uppfinna saker växte när Mats Norman började jobba som tandläkare, men visst fanns det där tidigare. Till exempel inom kappseglingen, som har varit hans fritidsintresse sedan ungdomen. Här handlar det om att optimera så att man kan färdas fort och svänga säkert.
– Det är komplicerat: en massa tampar överallt som man ska dra i och lyfta. Jag experimenterade till exempel med kopplingen som gasten ska sitta fast i. Min bror, som var gast, ramlade i några gånger under försöken.
”Min fru läste till tandläkare, och hennes kursböcker var mycket roligare.”
Mats Norman hade ett tidigt intresse för teknik och fysik, som gjorde att han efter gymnasiet sökte sig till Chalmers tekniska högskola och läste elteknik.
– Men jag tyckte inte att det var så roligt med all matte. Min fru läste till tandläkare, och hennes kursböcker var mycket roligare.
Klinik i Uddevalla
Efter ett år på Chalmers bytte han till tandläkarprogrammet, och har sedan år 1990 drivit sin egen tandläkarklinik i Uddevalla. Kliniken har vuxit, och numera arbetar både dottern och svärsonen där.
Mats Norman har också arbetat länge sida vid sida med sin fru, Lena Norman, men år 2021 blev hon sjuk i cancer och gick bort. Sorgen ligger nära och efter 40 års äktenskap blev saknaden stor.
Tre månader till produkt
Vi backar i tiden till våren år 2020. Mats och Lena Norman testade prototypen för aerosolskyddet tillsammans, och såg att det fungerade bra. Han kontaktade då en tillverkare som han tidigare hade arbetat med, och fick snabb respons. Tillsammans med dem fortsatte utvecklingen av prototypen för att optimera flödet, och för att ta fram en färdig produkt som gick att rengöra och tillverka rationellt.
På tre månader hade man en färdig produkt: en formsprutad connector som kan kopplas till sugslangen och en utstansad skärm att hålla framför patientens mun.
”Jag var övertygad om att jag hade en idé som kunde lösa problemet.”
Tre månader är en väldigt kort tid för produktutveckling, normalt tar det flera år. Mats Norman jobbade kvällar och helger för att få ihop lösningen så snabbt som möjligt parallellt med arbetet som tandläkare. Alla på kliniken i Uddevalla var också engagerade på olika sätt i projektet.
– Jag var övertygad om att jag hade en idé som kunde lösa problemet. Det handlar ju om fysikens lagar, om aerodynamik och luftflöden. Där har jag haft nytta av mina kunskaper från att ha tävlat i kappsegling.
Guldhjärtat
Produkten, Careshield, har funnits på marknaden sedan förra sommaren. Mats Norman har även fått Praktikertjänsts utmärkelse Guldhjärtat i kategorin innovation för sin uppfinning.
CareShield är ännu inte så vanlig inom tandvården, men på kliniken i Uddevalla har den varit i bruk sedan dag ett.
– Vi har löst problemet med både droppar och aerosoler. Vi har jobbat på som vanligt med aerosolbildande behandlingar, och ingen i personalen har blivit smittad av covid-19 på jobbet.
Tips för att gå från idé till produkt
- Leta lösningar på problem du ser i vardagen.
- Ta fram en egen prototyp för att testa idén.
- Som tandläkare har du många bra verktyg för att bygga prototyper, men leta även i andra sammanhang efter det du behöver.
- Fråga patienterna; de kan ha kunskaper inom områden som kan vara till hjälp.
- Fundera på om produkten är möjlig att tillverka.
- Ta kontakt med tillverkare av produkter som angränsar till det du vill ta fram.
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.