Tandläkarutbildningen är i dag underdimensionerad, men nu tar regeringen steg för att motverka det, berättar Peter Honeth, statssekreterare på utbildningsdepartementet med ansvar för högre utbildning och forskning i en intervju i Tandläkartidningen.
Sammanlagt ett 50-tal nya platser planeras på landets tandläkarutbildningar. Prognoser från Högskoleverket och Socialstyrelsen talar för att behovet är ännu större.
– Högskoleverket har sagt att det behövs ett 100-tal platser, men det ska vägas mot ekonomiska förutsättningar och lärosätenas möjlighet att ta emot fler studenter, säger Peter Honeth.
Tolv nya platser 2012
Tandläkarutbildningen byggs ut med tolv nybörjarplatser nästa år, föreslår regeringen i budgetpropositionen. Sex nya platser i Göteborg och sex i Malmö planeras 2012.
Ytterligare 40 nya platser vid landets tandläkarutbildningar föreslås under kommande år.
– Regeringen har inte tagit ställning till exakt när eller var platserna kommer till. Det presenteras sannolikt i nästa års budget, säger Peter Honeth.
Han tror inte att alla platser läggs ut samtidigt, utan det blir förmodligen en successiv utbyggnad som sker i samråd med lärosätena.
”Beräkningar brukar slå fel”
– Jag kan inte garantera att platserna räcker till, men det blir i varje fall bättre jämvikt. Vi utbildar inte för dagens situation utan för en rätt osäker situation om 10, 20 år. Det finns ingen absolut matematik i det. Självklart ser efterfrågan på tandvård annorlunda ut om 20 år.
– Beräkningar brukar slå fel. Problemet är att man inte vet åt vilket håll.
Peter Honeth deltog i en paneldebatt om hur tandvården ser ut om tio år i samband med en konferens om dimensioneringen av tandläkarkåren och grundutbildningen som Sveriges Tandläkarförbund ordnade i slutet av september.
Komplicerad fråga
Mycket talar för att det blir brist på tandläkare utanför utbildningsorterna under kommande år. Samtidigt finns det en del som talar för att behovet av tandläkare kommer att minska. Frågan är komplicerad och många faktorer samspelar.
När kommer tandläkare att gå i pension i framtiden? I hur stor utsträckning kommer det ökande antalet kvinnliga tandläkare att arbeta deltid? Blir det mindre jobb för tandläkare när det blir fler tandhygienister?
Hur mycket kommer staten att subventionera tandvården i framtiden?
Kommer patienterna att efterfråga tandvård i större eller mindre omfattning än i dag? Stora patientgrupper blir friskare och behöver mindre tandvård, men samtidigt blir stora grupper sjukare och behöver mer tandvård. Hur påverkas tandvården av att allt fler blir allt äldre?
Frågorna diskuterades under temadagen, men det finns inga tvärsäkra svar.
Pengarna styr
Framtida behov av tandvård togs upp ur olika perspektiv.
Pengar styr väldigt mycket, konstaterade Jan Håkansson, Försäkringskassan, en av föreläsarna under temadagen.
Han minns hur efterfrågan på olika åtgärder har svängt i samband med olika reformer. Helprotes var populär när villkoren var förmånliga, och efter 65+-reformen lönade det sig att göra kronor istället för fyllningar.
Några andra faktorer som han tror påverkar framtidens tandvård är den ökande andelen kvinnor i yrket (speciellt om många jobbar deltid), när tandläkare väljer att gå i pension, nya tekniker, tandvårdsreformens tredje steg som ska ge extra stöd till vuxna med stora behov samt framtidens lobbyverksamhet.
Läs mer om dimensioneringen av tandläkarkåren i Tandläkartidningen nummer 12 2011, ute runt den 20 oktober.
