Halland sätter karies på kartan

Tandhälsan hos 3–6-åringarna är bäst i Kungsbacka och sämst i delar av Falkenberg, Halmstad och Hylte. Sedan Region Halland bytte tabeller mot kartor har det blivit tydligare vart tandvården behöver rikta sina insatser.
– Vi finns i ett område med hög kariesförekomst, säger Shpe­tim Bujupi, tandläkare och klinikchef vid Folktandvården Nyhem i Halmstad.
Han leder arbetet vid en av de kliniker som fått en större andel av tandvårdens resurser sedan regionen tagit modern kartteknik till hjälp för att få bättre överblick och en effektivare resurs­fördelning. Kartorna ligger till grund för det nya ersättningssystem som regionen använder inom barntandvården.

Geomapping

Metoden bakom karttekniken heter geomapping. Sedan flera år tillbaka finns en databas med uppgifter om vilka barn som har haft eller inte haft karies. I ett samarbete mellan tand­vårds­enheten i regionen, folktandvården och regionens FoU-avdel­ning placerades barnen ut i geografin, ända ner till församlingsnivå. Att tandstatusen skiljer sig visste man sedan tidigare, men nu gick det att se direkt på en kartbild var i regionen karies­risken är störst.
– Vårdbehovet blir mer synligt och det här ger oss mer kunskap om klinikens upptagningsområde. Många av de barn som hör till Folktandvården Nyhem kommer från socioekonomiskt svaga områden, säger Shpetim Bujupi.
Jämfört med barn i många and­ra delar av Sverige är de halländska barnens tandhälsa god, men den varierar mycket mellan olika områden och hur barnens tänder mår är starkt kopplat till socioekonomiska faktorer.

Högre ersättning och fler punktinsatser

Som en del av arbetet med geomapping utvecklade regionen för några år sedan det nya ersättningssystemet för att kunna rikta mer resurser till barntandvården i utsatta områden. Barn med dålig tandstatus får högre ersättning, blir oftare kallade till undersökning och får i högre grad del av punktinsatser som till exempel fluorlackning.
Den nya modellen togs i bruk 1 januari 2013 och innebär att resurs­tilldelningen vari­erar mellan olika församlingar – ­totalt ett 60-tal – i ­stället för som tidigare mellan kommunerna. Risk­kartan som visar förekomsten av karies hos 3–6-åringar kombineras med ett antal socioekonomiska indikatorer på församlingsnivå.
– Den differentierade ersättningen i barntandvården har fyra olika ­nivåer. Man får mind­re pengar om tandhälsan är bra och mer om den är dålig, säger Gunnel Håkans­son, tandvårdsstrateg i Region Halland.

Polariseringen har minskat

Medan barnen i flera områden i norra Halland har väldigt god tandhälsa med få karies­angrepp, ser det betydligt sämre ut i vissa områden i södra länsdelen.
– I Särö utanför Kungsbacka har barnen nästan inga karies­angrepp alls. Där är utbildningsnivån hög, det finns få utrikes födda och köpkraften är stark enligt SCB. Dessutom är fluorhalten hög i dricksvattnet.
Förra året gjordes en uppföljning som visade att polariseringen mellan olika områden minskat sedan modellen infördes 2013.
– Vi ser att vår differentierade barnersättningsmodell börjar ge resultat, säger Gunnel Håkans­son.

Politiker mer lyhörda

Hon framhåller att politikerna har blivit mer lyhörda för tandvårdens förutsättningar sedan informationen började presenteras med hjälp av kartor.
– Med hjälp av geomappingen kan vi visa hur tandhälsan ser ut i olika delar av Halland och att det finns en direkt koppling mellan tandhälsan och socioekonomiska faktorer. Kartorna som visar risken för sämre tandhälsa och kartorna som visar på socio­ekonom­iska faktorer som utbildningsnivå, utrikes födda och köpkraft kan läggas över varandra.

Tydliga omfördelningar

Driftnämnden närsjukvård är den politiska nämnd som ansvarar för folktandvården i Halland. Ordförande Tommy Rydfeldt (L) intygar att geo­mapping­en är ett stöd för de för­troende­valda.
– Vi subventionerar barn­tandvården till hundra procent och vill att pengarna hamnar där de behövs bäst. Utvärderingen visar att vi uppnått den effekt vi ville ha. Klinikerna får ersättning för det arbete de faktiskt utför.
Har det blivit stora omfördelningar av resurserna?
– Inte stora, men ändå tydliga omfördelningar. Där man har sämst tandstatus får man också mest ersättning.

Fyra gånger mer karies

Däremot har ersättnings­model­len inte klarat att ta höjd för de många barn med extremt dålig tandstatus som kom med den stora tillströmningen av flyktingar för 2–3 år sedan. Tandvårdsenhetens beräkningar tyder på att de utrikes födda barnen har fyra gånger mer karies än de halländska.
– De bosätter sig väldigt koncentrerat och då blir det ännu större skillnad i tandhälsan än det var tidigare. När man träffar på barn som har kariesangrepp på två tredjedelar av tänderna räcker systemet inte till, säger Tommy Rydfeldt.
De områden geomappingen redan pekat ut som socio­ekonom­iskt svaga har fått en ännu tydligare profil när ny­anlän­da flyttar in hos släktingar. Det är också där det är mest sannolikt att de kan få en lägenhet.

Informationskampanj

För att möta behovet av tandvård bland de nyanlända barnen har regionen i stället riktat särskilda insatser mot de utsatta områdena. Riskfonden är en sådan insats. Genom den går det att få pengar som täcker en del av kostnaden för en dyr behandling.
Regionen har även fått statliga pengar som bland annat finan­si­erar en informationskampanj om förebyggande tandvård.
– Många familjer kommer från kulturer där det är mycket socker i både mat och dryck. När de förstår att det är sockret som gör att barnens tänder inte är så bra får det effekt och de ändrar sitt beteende.

Liknande modell hos vårdcentralerna

Tandvårdens arbete med en ersättningsmodell som grundar sig på geomapping har väckt intresse inom andra verk­sam­heter i regionen. Sedan ett par år tillbaka har vårdcentralerna en liknande modell. Tio procent av hälso- och sjukvårdspengen omfördelas till områden med störst ohälsa.
– Lägger man kartan för tandvården bredvid kartan som visar de vårdcentraler där man får ­extra ersättning ser de väldigt lika ut, säger Tommy Rydfeldt.