Annons

Annons

Han satsar på gränslös parodontologi

Han är professor i Malmö, men bor i Danmark och ­kommer från Grekland. Möt Andreas Stavropoulos, ordförande i ­European Fede­ration of Periodontology (EFP).

Andreas Stavropoulos arbetar i Malmö men bor i Danmark – i Dragör, en mil söder om Köpenhamn.
– Jag pendlar till Malmö varje dag. Det tar ungefär 50 minuter med tåg och buss, berättar han.

Andreas Stavropoulos
Ålder: 55 år.
Jobb/Titel: Professor i parodontologi vid Malmö universitet.
Aktuellt: Ordförande i European Federation of Periodontology (EFP).
Utbildning: Tandteknikerexamen, Aten, Grekland, 1988. Tandläkarexamen, Aten, 1995. Doktorsexamen, Århus, Danmark, 2002. Dr odont (dansk akademisk grad som motsvarar en docentur), 2011.


Han växte upp i Grekland och utbildade sig först till tandtekniker, sedan till tandläkare där. När han hade arbetat kliniskt i två år i Grekland hos en parodontolog utbildad i Sverige, flyttade han 1996 till Danmark för att specialisera sig i parodontologi. Samtidigt var han doktorand vid Århus universitet. Där var han kvar som forskare och lärare ett antal år. 2012 blev han professor i Malmö och började jobba där i augusti 2013.
Sedan mars i år och fram till mars 2023 är han vid sidan av professorstjänsten i Malmö ordförande i European Federation of Periodontology (EFP). Ut­över sitt ettåriga ordförandeskap i EFP är Andreas Stavropoulos även ordförande i organisationens utskott för vetenskapliga frågor i tre år.

Riktlinjer för behandling

Specialiteten parodontologi finns i tio, tolv länder i Europa, enligt Andreas Stavropoulos. Men även i länder utan specialiteten finns ju tandläkare som intresserar sig för området.
För att göra det kliniska arbetet mer kunskapsbaserat har EFP tagit fram nya riktlinjer för behandling av parodontal sjukdom.
– Arbetet tar flera år. Det består av en hel process med expertgrupper som granskar litteraturen och skriver rapporter om hur effektiva olika behandlingar är. Utifrån litteraturen har behandlingsriktlinjer tagits fram och en konsensusgrupp har justerat och godkänt dem. Planeringen började för några år sedan och de första tre delarna är nu färdiga. Den fjärde delen om periimplantära sjukdomar är under arbete och planeras bli klar i november i år, berättar Andreas Stavropoulos.

”Många länder har i dag inga riktlinjer på området.”

Efter det ska delrapporterna justeras. Han tror att riktlinjerna kommer att publiceras våren 2023. Sedan tar det tid att sprida riktlinjerna till de nationella föreningarna och vidare ut till Europas tandläkare.
– Många länder har i dag inga riktlinjer på området. EFP menar att de internationella riktlinjerna kommer att ha stor betydelse för patienterna.
EFP står också bakom konferensen EuroPerio 10 som hölls i mitten av juni i år i Köpenhamn. Konferensen skulle ha blivit av tidigare, men fick flyttas fram på grund av pandemin.

Munhälsa och allmänhälsa

EFP ger även ut olika publikationer för att höja kunskapen hos tandläkare, exempelvis vetenskaps­tidskriften Journal of Clinical Periodontology. Organisationen står också bakom JCP Digest, som Andreas Stavropoulos är redaktör för. JCP ­Digest sammanfattar Journal of Clinical Periodontologys mest kliniskt relevanta artiklar och gör dem tillgängliga för en bredare krets.
Påverkansarbete är en annan viktig uppgift för EFP. Förra året gjordes en stor engångssatsning på skriften ”Dags att ta tandköttssjukdomar på allvar”. Den beskriver de ekonomiska konsekvenserna av parodontit och riktar sig till politiker och andra som påverkar tandvårdspolitiken i Europa.
Huvudbudskapet är att det är kostnadseffektivt på befolkningsnivån att ta hand om gingivit och parodontit. Det framgår också av publikationen att det finns allt större evidens för samband mellan munhälsa och allmän hälsan, exempelvis mellan parodontit och diabetes samt mellan parodontit och hjärtkärlsjukdomar.

Miljonbelopp

Två förslag bland flera som presenteras i skriften är att underlätta för tand­läkare och läkare att dela information elektroniskt efter­som det skulle gynna både forskning och patientvård, samt att göra något åt höga tandvårds­kostnader för individer eftersom det är ett hinder för att uppnå bra munhälsa på befolkningsnivån.
EFP:s satsning på ”Dags att ta tandköttssjukdomar på allvar” kostade organisationen ett miljonbelopp i euro, en summa som täcktes till stor del av industriella samarbetspartner som sponsrade projektet.
En rad forskare från flera olika länder samarbetade med The Economist Intelligence Unit, forsknings- och analysavdelningen inom Economist Group, som ger ut den brittiska tidskriften The Economist. Tidningen liknar alltså ett nummer av The Economist.
– Det var ett dyrt projekt, men vi vill att politiker och andra beslutsfattare ska bli medvetna om hur mycket man kan spara ekonomiskt om befolkningen är parodontalt frisk, säger Andreas Stavropoulos.

Benuppbyggnad och regeneration

Utöver utbildning och egen patientverksamhet är forskning en viktig del av Andreas Stavropoulos jobb som professor i parodontologi i Malmö. Han har alltid forskat om benuppbyggnad och regeneration av tandfäste och käkben, bland annat med benersättningsmaterial. Det fortsätter han med, men är numera också inriktad på hur man kan förebygga och behandla periimplantit.
Ett annat forskningsområde är parodontit och systemiska sjukdomar, framför allt inflammatoriska tarmsjukdomar som Crohns sjukdom och ulcerös kolit.
– Vi har nyligen genomfört ett landsomfattande projekt i Danmark i samarbete med läkare från Region Hovedstad. Vi kunde visa en tydlig koppling mellan dessa sjukdomar och parodontit. Har man magtarmsjukdom har man en större risk för parodontit. Samtidigt är risken för magtarmsjukdomar större om man har parodontit. Vi har även sett att de som har grav parodontit också har en större risk för ett allvarligare inflammatoriskt tarmsjukdomsförlopp.

”Plötsligt insåg våra läkarkollegor att munnen är en del av kroppen.”

Resultaten i detta projekt var så tydliga att Andreas Stavropoulos tillsammans med tandläkarkollegor från Malmö universitet kommer att involveras i ett stort kliniskt projekt som pågår i Köpenhamn om magtarmsjukdomar.
– Patienterna screenas på alla möjliga sätt, med hjälp av ­saliv, röntgenbilder, biopsier, avföring, blodprover och olika markörer. Det är ett stort och unikt material som samlas. Från början hade de inte tänkt på att titta på munnen och munsjukdomar, men sedan projektets ledningsgrupp tog del av resultaten som visar samband bestämde de sig för att en odontologisk del också måste inkluderas. Plötsligt insåg våra läkarkollegor att munnen är en del av kroppen.

Upptäck mer