Under den allmänna motionstiden får riksdagsledamöterna lämna förslag om alla frågor som riksdagen kan besluta om.
Under denna tid, som normal pågår från riksmötets öppnande och 15 dagar framåt – i år mellan den 12 september och 5 oktober, får riksdagsledamöterna lämna in så kallade ”fristående motioner”. Det kan röra alla frågor som riksdagen kan besluta om, som förslag om ändrad lagstiftning eller en uppmaning till regeringen att tillsätta en utredning.
Källa: Riksdagen.se
Majoriteten av motionerna handlar om jämlik tandvård och att se munnen som en del av övriga kroppen, och tandvården som en del av hälso- och sjukvården. Flera motionärer vill till exempel se att tandvården ingår i samma högkostnadsskydd som övrig sjukvård och på samma villkor.
Flera motioner pekar också på de regionala skillnaderna i tillgången till tandläkare. I en motion föreslås att regeringen bör tillsätta en utredning med uppdrag att ta fram förslag på hur tandvården kan arbeta mer regionöverskridande. I en annan att riksdagen ställer sig bakom en utredning av privattandläkares ersättning ”för att bättre stimulera till etableringar i hela landet”.
Men även utanför de dominerande ämnena finns förslag och önskningar för och om tandvården. Bland annat vill en motionär se bättre tandvård för personer med epilepsi. I dag har personer med epilepsi i vissa fall rätt till ”tandvård som del i sjukdomsbehandling”. Motionären vill dock att kriterierna för vilka skador och behandlingar som ingår i behandlingen breddas ”då konsekvenserna av ett epilepsianfall kan vara svårdiagnosticerat”.
I en annan motion argumenteras för en ny tandläkarutbildning. I Jönköping ska den ligga och syftet är att stämma i bäcken för den kommande tandläkarbristen som enligt Universitetskanslersämbetet, och motionärerna, är att vänta om cirka 15 år.
Totalt inkom 2 701 motioner under den allmänna motionstiden 2023.
