En tandläkare vid en folktandvårdsklinik i Stockholms län får kritik från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) för bristande tandvård och journaldokumentation.
Tandläkaren behandlade patienten vid ett stort antal tillfällen under drygt två år, men det fanns aldrig någon riktig terapiplan. I stället var det ”lappa och laga” som gällde.
Dokumenterade inte undersökningsfynd
Han dokumenterade inte undersökningsfynd på ett fullständigt sätt och på grund av det beskrevs inte heller olika behandlingsalternativ tillräckligt bra, anser IVO.
”Bristen på struktur och noggrannhet har varit grundorsaken till att patienten har hamnat i en svår situation.”
IVO skriver i sitt beslut:
”Bristen på struktur och noggrannhet hos [tandläkaren] har varit grundorsaken till att patienten har hamnat i en svår situation, med ett stort antal provisoriska ersättningar som orsakat stora besvär.”
Granskad patientjournal
IVO har granskat patientjournalen. Tandläkaren undersökte patienten första gången tidigt en höst.
Två månader senare lagade han ett djupt kariesangrepp i tanden 27. IVO bedömer att tandläkaren borde ha kontrollerat om tanden var vital innan fyllningen gjordes.
Han ställde diagnos på ett djupt kariesangrepp i tanden 18 och beslutade att extrahera den vid nästa behandlingstillfälle.
Omfattande tandslitage
Strax efter årsskiftet året därpå togs 18 bort, och i samband med det diagnosticerade tandläkaren omfattande tandslitage i överkäksfronten. I samråd med patienten kom han fram till att fem tandkronor skulle göras.
Patienten återkom på våren för att diskutera kronterapin, men det står ingenting i journalen om vilka fynd som gjordes eller vilka beslut som togs i samband med konsultationen.
Ett par månader senare kom patienten tillbaka för att påbörja behandlingen av överkäksfronten, men då visade det sig att tänderna 26 och 27 var trasiga. Röntgenbilder togs och tandläkaren diagnostiserade även ett djupt kariesangrepp i tanden 36. Tandläkaren föreslog då att även tänderna 26, 27 och 36 skulle förses med kronor. Patienten informerades att 36 kanske måste rotbehandlas först.
Temporära fyllningar
Tandläkaren fyllde tänderna 26 och 27 temporärt. Inget vitalitetstest på 27 dokumenterades i journalen, och det framgår inte heller om tänderna kontrollerades för apikal parodontit. Vid samma behandlingstillfälle försågs tre tänder i överkäksfronten med temporära kompositfyllningar.
Efter sommaren var patienten åter på plats. En panoramabild och en apikal röntgenbild på tänderna 26 och 27 togs, men det står inte i journalen varför eller vad röntgenundersökningen visade. Däremot står det att alla kariesangrepp måste åtgärdas innan kronterapin kunde påbörjas.
På hösten, ett år efter att tandläkaren undersökte patienten för första gången, påbörjades rotbehandlingen av tand 36.
Rotkanalsrensning
Månaden därpå fortsatte rotkanalsrensningen och en temporär rotfyllning och ett täckförband gjordes. Några månader senare, i mars, rensades rotkanalen igen och det blev en ny temporär rotfyllning med täckförband. Det framgår inte av journalen varför rotbehandlingen inte slutfördes.
Månaden därpå slutfördes rotbehandlingen. Tandläkarens bedömning, baserad på röntgenbilder, var att rotfyllningen var ”bra/acceptabel”.
Enligt IVO visar röntgenbilderna att samtliga tre rotkanaler hade otäta rotfyllningar och tecken på apikala rotspetsinfektioner, men det kommenterades inte i patientjournalen.
Rekommenderade extraktion
Vid samma behandlingstillfälle lagades tanden 15 med en kompositfyllning, och tandläkaren rekommenderade att även den skulle förses med krona.
Ett par veckor senare var patienten tillbaka då tänderna 21 och 22 hade frakturerats. De lagades med komposit.
Vid detta behandlingstillfälle noterade tandläkaren att han misstänkte apikal parodontit vid tanden 26. Tandläkaren informerade patienten och rekommenderade extraktion om han fick besvär. Han rekommenderade även extraktion av tänderna 17, 27 och 37, men det framgår inte av journalen varför.
Preliminär terapiplan
Kronterapi diskuterades igen, men det framgår inte av journalen vilka tänder som skulle förses med kronor. Omfattande kompositfyllningar på tänderna 26 och 36 föreslogs också.
Vid nästa behandlingstillfälle någon månad senare, extraherades tänderna 27 och 37. Ytterligare någon månad senare extraherades tand 17. Någon diagnos noterades inte i journalen vid något av tillfällena.
Vid nästa besök, drygt två år efter första undersökningen, togs panoramaröntgenbilder. Varför bilderna togs och vad de visade framgår inte av journalen.
Vid detta behandlingstillfälle gjorde tandläkaren en preliminär terapiplan. Eventuellt skulle tänderna 13, 12, 11, 21, 22 och 23 förses med kronor. Eventuellt skulle tänderna 11, 21 och 22 rotbehandlas först. Men på grund av underbemanning på kliniken förklarade tandläkaren att kronbehandlingen kunde påbörjas först ett par månader senare.
