Kunskapsluckorna listas efterhand i en databas på SBU:s webbplats. De som finns med nu handlar exempelvis om olika sätt att förebygga progressionen vid initial rotkaries och kronkaries. Vilka fungerar bra och till ett rimligt pris?
Att identifiera kunskapsluckorna är ett steg i arbetet att prioritera.
– Vi måste förvalta de här resultaten och bidra till att de kliniska forskningsinsatserna gör största möjliga nytta, säger Björn Klinge, professor vid Karolinska institutet, vetenskaplig redaktör på Tandläkartidningen och ledamot i SBU:s nämnd.
SBU:s projekt om vetenskapliga kunskapsluckor görs på uppdrag av regeringen. Projektet ska identifiera metoder inom tandvården där det saknas evidens. Syftet är att vaska fram metoder som behöver undersökas i kliniska studier för att klargöra nyttan och riskerna.
Annons
Annons
