Miljöcertifieringen ökar inom tandvården

Tandläkartidningens kartläggning visar att 10 av Sveriges 21 regioner är miljöcertifierade enligt ISO 14001:2015. Bland de större privata kedjorna är ett fåtal miljöcertifierade. I övriga regioner och större tandvårdskedjor bedrivs miljöarbetet på olika sätt, från att man följer ISO-standarden, men har valt att inte certifiera sig, till miljödiplomering eller egna system för miljö­arbetet.
I region Jönköpings län har man varit certifierade sedan ganska många år.

– Det är en fördel för trovärdigheten. Vi följer en standard som ger struktur för ständigt förbättringsarbete inom miljö, och som vi kan visa att vi lever upp till. Att vi ligger i framkant inom miljö- och hållbarhets­frågor handlar också om att vara en förebild för invånarna och att vara en attraktiv arbetsgivare, säger Maria Cennerborg, miljöchef i Region Jönköpings län.
Här har man valt att inkludera alla regionens verksamheter, vilket gör att man kan samordna arbetet och till exempel inte behöver separata certifikat för olika verksamheter.
Maria Cannerborg påpekar att certifieringen och det strukturerade miljöarbetet även sparar tid, pengar och hälsa.
– Man ska inte se miljön som ett separat spår, utan få in det som en naturlig del i arbetet.

Hos AquaDental har man precis påbörjat arbetet med att miljöcertifiera verksamheten. Louise Hägglund, odontologiskt ansvarig tandläkare och kvalitets­ansva­rig, berättar om hur certi­fiering av bland annat miljö­arbetet är viktigt i det växande företaget.
– Vi jobbar hela tiden med ­förbättringar av rutiner och arbetssätt och har personal som är engagerad i miljöfrågorna, ­säger hon.
Hon ser engagemanget från både personal och ledning som en viktig del för att lyckas med projektet.
De har valt ISO-certifi­ering­en för att det är en välkänd standard som signalerar att man har ordning på sina processer och rutiner. Bland annat kan de visa att de uppfyller miljökrav från landstinget. Louise Hägglund nämner också att certifieringen kan vara en trygghet för patienterna, och en fördel vid rekrytering av personal.

”Konsulten vi har anlitat har sett att vi redan har mycket klart. Vi har jobbat enligt ISO utan att veta om det.”

Hon tipsar om att ta hjälp av en kunnig konsult för att leda och styra certifieringsarbetet. Annars kan det bli väldigt tidskrävande.
– Konsulten vi har anlitat har sett att vi redan har mycket klart. Vi har jobbat enligt ISO utan att veta om det.

Miljöcertifiering för resurskrävande

Det är flera som följer standarden utan att vara certifierade. I region Halland var de till exempel tidigare miljöcertifierade, men när ISO-standarden förändrades år 2015 ansåg de att certifieringsarbetet var för resurskrävande i förhållande till fördelarna med certifiering. Därför valde de bort detta.
– Miljöarbetet nu skiljer sig inte från det certifierade arbetssättet. Vi har gemensamma styrande dokument, miljöutvecklare centralt, miljösamordnare på varje förvaltning och miljöombud som stöttar i det dagliga arbetet, säger Åsa Hansson, kommunikationsstrateg vid närsjukvården i Region ­Halland.

Miljödiplomering

Den nackdel de ser med att inte vara certifierade är framför allt att ingen extern revision genomförs.
– De externa revisorerna bidrar med erfarenhet, tips och idéer till ständiga förbättringar som vi nu inte kan ta del av.
Hos Praktikertjänst har man tagit fram en egen modell för miljödiplomering som har samma upplägg som ISO 14001, men där mottagningens miljöarbete granskas vid en intern­revision.

– Vår modell, Grön Tandvård, riktar sig till de mottagningar som vill arbeta lite extra för miljön, säger Anna Svensson, miljö­strateg vid Praktikertjänst.
Region Kalmar, Västerbotten och Västra Götalandsregionen arbetar också med miljödiplomering för att organisera miljö­arbetet. Miljödiplomering är mindre omfattande än att certifiera sig enligt ISO-standarden, men syftar även den till struktur och ständiga förbättringar i miljö­arbetet.
Miljöcertifiering är frivilligt, men är en väg till ett systematiskt miljöarbete där man också granskas mot de krav som ställs i miljöstandarden. Den externa kostnaden för att certifiera verksamheten beror på organisationens storlek. Fler anställda ger en högre kostnad. I en organisation med 10–20 anställda handlar det om mellan 25 000 och 30 000 kronor för att första gången certifiera verksamheten. För att behålla certifieringen ska en granskning göras årligen, vilket kostar ungefär hälften så mycket.