Mindre tandvård till friska tonåringar

”Ett förlängt revisionsintervall för unga vuxna ger mer intäkter, men det bidrar också till en jämlik tandvård i den situation som råder med personalbrist”, säger Anna-Maria Stenlund Berggren, tandvårdschef i Västerbotten.
För Folktandvården Västerbottens del handlar det om att förlänga revisionsintervallet från 30 till 36 månader för patienter i åldern 16–23 år som bedömts ha låg sjukdomsrisk.
Frågan om en omprioritering av resurser väcktes av Folktandvården Västerbotten tidigare i år och fick stöd genom beslut i regionstyrelsen i september.

– Eftersom vårt arbete regleras av en uppdragsbeskrivning krävdes ett politiskt beslut. Jag tycker att politikerna visat förståelse för situationen när jag beskrivit förseningarna och vårdbehoven inom vuxentandvården, som blir allt större. På sikt ger detta oss möjligheter att utöka insatserna för patientgrupper med hög sjukdomsrisk – även barn och ungdomar, säger Anna-Maria Stenlund Berggren.
Vad ser du för risker med förändringen?
– Det finns ju en risk att vissa patienter, efter att ha bedömts ha god munhälsa för två eller tre år sedan, hinner utveckla sjukdom under det extra halvår som det nu kommer att dröja ­innan de blir kallade. Men om man väger det mot att vi kan ge mer vård till vuxna med stort vårdbehov så bedömer vi att det ligger väl i linje med att erbjuda en jämlik tandvård.

Låg sjukdomsrisk

Anna-Maria Stenlund ­Berggren tycker att prioriteringar mellan olika åldersgrupper har ett nationellt intresse.
– Just för unga vuxna med låg sjukdomsrisk är spännvidden stor – olika folktandvårdsorganisationer har mellan 24 och 36 månader som tidsgräns för att kalla patienter. Frågan är om det inte är en orimligt stor skillnad. Vi i Västerbotten är tidigt ute med att förlänga vårt intervall, men jag märker i diskussioner med andra tandvårdschefer att liknande förändringar är aktuella runtom i Sverige.
För Folktandvården Västerbotten betyder det förlängda intervallet att 2 300 unga patienter får vänta på att bli kallade till första halvåret 2020.

Frigör miljoner kronor

Enligt beräkningarna ska det frigöra resurser som ger intäkter från betalande vuxna på omkring 5,7 miljoner kronor. Med kapiteringsersättning borträknad blir det en ”vinstaffär” på runt fem miljoner kronor.
Paradoxalt nog görs förändringen av den vårdgivare som har det tydligaste vänsterstyret i landet. Efter valet är Västerbotten ensam region med ett renodlat rödgrönt styre (S-V-MP) och en av endast två regioner (tillsammans med Gävleborg) där Vänsterpartiet ingår i ett politiskt styre.
Att Vänsterpartiet nationellt varit pådrivande för avgiftsfri tandvård upp till 23 års ålder, med framgångar under förra mandatperiodens budgetsamarbete med regeringen, gör frågan politiskt känslig.

– Det är jättesorgligt att ekonomiska överväganden får avgöra hur tandvården prioriterar mellan ­olika åldersgrupper och skapar oro för vilken grupp som kan drabbas nästa gång. Det speglar ­också att tandvård är en klassfråga och att välfärden behöver mer resurser, säger Karin Rågsjö, riksdagsledamot och vårdpolitisk talesperson för Vänsterpartiet.
Från tandvårdschefer möts beslutet i Västerbotten med förståelse. Folktandvården Norrbotten är en vårdgivare som vill gå samma väg.

– Men vi har lite överraskande fått ett nej från beställarenheten inom regionen. Förmodligen behöver vi lyfta frågan till en politisk bedömning, säger Tomas Josefsson, tandvårdschef i Norrbotten.
Hur resonerar ni?
– Ser man det ur ett hälso­ekonomiskt perspektiv är det solklart: vi har mer ömmande patienter än friska barn. Tyvärr är det här spökrester från den gamla eran där man skulle gå till tandläkaren varje år. Att titta på friska barn alltför ofta kan ge marginal­vinster, men på det stora hela är det inte att hushålla med resurser.
I Region Uppsala finns i dags­läget inga planer på att förlänga revisionsintervallen inom barntandvården till över de 24 månader som i dag gäller för ”låg­riskbarn”.

– Om vi skulle få möjlig­heten att göra ändringar i åldersgruppen 16–23 år så skulle i så fall 30 månader nog vara aktuellt, i varje fall i ett första steg. Vi har en betydligt bättre bemanningssituation i vårt län om man jämför med många andra så vi har inte riktigt samma behov av att driva på för en förändring, säger Gunilla Swanholm, tandvårdsdirektör i Uppsala och ordförande i Sveriges Folktandvårdsförening.
Hon tycker att det vid resursbrist är logiskt att dra ner på vården för unga vuxna med god munhälsa.
– Vi har bra riskbedömningssystem inom svensk tandvård och det handlar om en patientgrupp som är klar med bett­utveck­lingen och med låg risk för karies och tandlossning.
En förhoppning med det nya intervallet i Västerbotten är att det ska bidra till en bredare klinisk utveckling för unga tandläkare.
– En mer mångsidig vuxentandvård efterfrågas, och det behöver vi kunna erbjuda för att vara en attraktiv arbetsgivare, säger Anna-Maria Stenlund Berggren.

Kortsiktig lösning

Från fackligt håll är reaktionen avvaktande. Emma Danvind, avdelningsordförande för Tjänstetandläkarna, svarar i ett mejl att förskjutna intervall endast är en kortsiktigt lösning.
Med nuvarande tandläkarbrist har hon svårt att se något utrymme att kalla många nya vuxenpatienter och från personalhåll efterlyser man i stället ökat fokus på att rekrytera och behålla medarbetare.