Ny klassificering för parodontit på plats

Ann Marie Roos Jansåker, parodontolog och tidigare ordförande i Svensk förening för parodontologi och implantologi, är positiv till den nya klassificeringen för parodontala och periimplantära sjukdomar.

– Jag ser en stor fördel med att vi internationellt använder ett system som det finns konsensus kring, säger hon.
En annan fördel med klassificeringen är att den gör det lättare för tandvården att kommunicera om parodontal och periimplantär sjukdom. Dessutom går det att jämföra studier som följer den med varandra.
Är det svårt att komma igång med systemet?
– Jag tycker inte att det är komplicerat. När man väl har satt sig in i hur det fungerar är det intuitivt, men systemet har fler variabler än tidigare. En nyhet är att man inte längre skiljer på kronisk och aggressiv parodontit. En annan är att det är den värst drabbade tanden eller tandytan som avgör patientens sjukdomsstadium, säger Ann Marie Roos Jansåker.

Det är viktigt att hålla isär diagnostik och klassificering av parodontal sjukdom, säger Tord Berglundh, professor i parodontologi i Göteborg. Han är en av experterna som har varit med och tagit fram det nya systemet och han presenterade det vid årets odontologiska riksstämma i november.
Diagnostik görs på tandnivå, precis som tidigare, medan klassificering tillämpas på patientnivå.
Hur går det då till rent praktiskt på kliniken? Först diagnosti­seras varje tand. Blödning vid sondering är det viktigaste kliniska måttet. En tand har parodontal hälsa om det inte blöder – det gäller även vid reducerad stödjevävnadsnivå efter behandlad och utläkt parodontit.

Blödning och stödjevävnadsförlust

Tänder utan stödjevävnadsförlust och som blöder vid sondering har gingivit.
Diagnosen parodontit tillämpas för tänder som uppvisar blödning vid sondering och stödjevävnadsförlust.

”Har patienten några fördjupade ­fickor som blöder, är patienten inte frisk.”

Det är bra att man nu tydligare skiljer mellan friskt och sjukt, tycker Ann Marie Roos Jansåker.
– Har patienten några fördjupade ­fickor som blöder, är patienten inte frisk. Vi ska jobba för en inflammationsfrihet och vi ska kunna skilja en parodontitpatient från en gingivitpatient. I övrigt ska vi fortsätta med riskbedömning och terapiplanering som vi alltid har gjort. Sjukdomsorsaken är bio­filmen och det är otroligt viktigt att se till att patienterna hanterar sin munhygien så bra som de bara kan, säger hon.

Tre former av parodontit

En patient har parodontit om det finns approximal fästeförlust vid minst två tänder som inte står intill varandra. Enligt den nya klassificeringen finns det tre former av parodontit: parodontit, nekrotiserande parodontal sjukdom samt parodontit som en manifestering av allmänsjukdom. Parodontit är den absolut vanligaste.
I det nya systemet delas patienter med parodontit in ­efter sjukdomsstadium och prognosgrad.
Fyra olika sjukdomsstadier finns och beror på parodontitens svårighetsgrad, komplexitet och utbredning. Det finns specifika beskrivningar för hur patienterna ska delas in. (Se tabell 1.)
– De flesta ”riktiga” parodontitpatienterna kommer att hamna i stadium tre och fyra, säger Tord Berglundh.

Svår parodontit

Prognosgraderingen görs i kategorierna A, B och C, som bygger på en bedömning av progressionshastigheten. Även här finns det specifika beskrivningar för hur patienterna ska delas in. (Se tabell 2.)
På tandläkarutbildningen i Göteborg, där Tord Berglundh undervisar, används redan den nya klassificeringen.
– Studenterna hanterar detta hur snyggt som helst, säger han.
”Generell parodontit, stadium fyra, grad C” är ett exempel på hur klassificering av en patient med svår parodontit ska anges.

Periimplantära sjukdomar

Helt nytt är att ett internationellt klassificeringssystem för periimplantära sjukdomar och tillstånd har tagits fram. Tre tillstånd identifieras: periimplantär hälsa, periimplantär mukosit och periimplantit.
Diagnosen periimplantit förutsätter blödning vid sondering samt ett ökat sonderingsdjup och benförlust jämfört med tidigare undersökningar. För att kunna upptäcka förändringar måste tandläkare eller tandhygienister registrera utgångsvärden.
– Det finns data på att periimplantit kan uppstå redan efter ett par år. Upptäck periimplantit i tid, eftersom det kan gå väldigt snabbt. Tar man bort biofilmen stannar sjukdomen av, säger Tord Berglundh.

”Det är tänkt att alla specialister nu ska börja använda klassificeringen.”

Först ut med att använda det nya klassificeringssystemet för parodontala och periimplantära sjukdomar är, förutom studenterna, specialisterna i parodontologi.
– Det är tänkt att alla specialister nu ska börja använda klassificeringen. Vissa har redan hunnit långt i implementeringen och andra har kommit igång nu efter symposiet på årets odontologiska riksstämma, berättar Ann Marie Roos Jansåker.
Nästa steg är att alla tandläkare och tandhygienister lär sig klassificeringen.
– På sikt är det viktigt att alla är insatta, annars kan det bli problem, tror Ann Marie Roos Jansåker.

Nya nationella riktlinjer

Än så länge är den nya klassificeringen för parodontala och periimplantära sjukdomar inte inbyggd i journalprogrammen, men det kommer.
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vuxentandvård revideras just nu och de nya riktlinjerna bygger på det nya klassificeringssystemet.
Remissversionen av de nya nationella riktlinjerna planeras att vara klar i början av 2021.
Janet Suslick