Under de senaste 30 åren har ersättningen per student sjunkit 18–42 procent per student. Enligt SULF:s rapport saknas det i dag 13 miljarder kronor jämfört med när dagens system infördes för 30 år sedan.
Det innebär att en tredjedel av dagens samtliga utbildningar inom hela högskoleväsendet saknar finansiering. Följden är färre undervisande lärare, mer distansundervisning, brist på laborationssalar och andra lokaler.
Medicin och odontologi är två av de utbildningsområden som drabbats hårdast. För att upprätthålla kvaliteten på undervisningen behöver grundutbildningen i odontologi få ytterligare 126 miljoner kronor per år, enligt rapporten. Enligt samma rapport är två av tre utbildningsplatser ofinansierade i dagsläget jämfört med för 30 år sedan. Ersättningsbeloppet per student inom odontologi skulle behöva höjas med 77 000 kronor per år, skriver SULF.
Karin Åmossa. Foto: Stefan Tell
Det är det så kallade produktivitetsavdraget som ställer till det, säger Karin Åmossa, samhällspolitisk chef på SULF.
– När budgeten förhandlas fram utgår regeringen från att den statliga sektorn ska höja sin produktivitet på samma sätt som industrin gör. Verksamheterna ska effektiviseras. Det gäller även universitet och högskolor. När nästa års ersättning räknats fram utifrån kostnadsökningarna och sedan drar man tillbaka någonstans mellan en och två procent på den del av prisökningen som motsvaras av löneökningar. Ibland drar man även av för en generell besparing på 0,5 procent.
– Vår slutsats är att det blir svårt att bibehålla kvaliteten på högre utbildning, säger Karin Åmossa.
Samtidigt kan universiteten fördela om tillgångar mellan olika utbildningsområden, men det bygger på att lärosäten internt är överens.
