Utredningen om översyn av etikprövningen har föreslagit flera förändringar i lagstiftningen. Bland annat inrättades den 1 januari i år en ny central myndighet, Etikprövningsmyndigheten, för att ansvara för tillsynen.
Regeringen har nu tyckt till om utredningens förslag i en lagrådsremiss. Mycket handlar om att förtydliga regelverket, men man har också beslutat att man inte vill genomföra en del av utredningens förslag. Till exempel föreslår regeringen det här:
- Definitionen av forskning förtydligas så att den även innefattar vetenskapliga studier genom observation.
- När flera forskningshuvudmän medverkar i ett och samma forskningsprojekt ska en av dem ansöka om etikprövning för allas räkning och informera övriga om beslutet.
- Det högsta straffet för den som avsiktligt bedriver forskning utan godkänd etikprövning blir fängelse i två år. Även den forskningshuvudman som medvetet inte har förhindrat detta kan dömas till böter eller fängelse i högst två år.
- Studentundantaget ska behållas, vilket innebär att arbete och studier som utförs endast inom ramen för högskoleutbildning på grundnivå eller på avancerad nivå inte ska räknas som forskning enligt etikprövningslagen.
- Brådskande forskningsåtgärder i samband med hälso- och sjukvård undantas inte från kravet på etikgodkännande i förväg, vilket utredningen föreslog.
Förändringarna i lagen föreslås börja gälla den 1 januari 2020.
