Odontologisk radiologi ett spännande ­detektivarbete

Passar du som specialist i odontologisk radiologi? Förutom att vara intresserad av ämnesområdet är det bra om du är strukturerad, noggrann och detaljinriktad, tycker Anna Rahm, övertandläkare i odontologisk radiologi vid Eastman röntgen i Stockholm.
Ett visst tekniskt intresse behövs också; datorer och maskiner är en stor del av jobbet.
– Man måste även vara duktig på att formulera sig i skrift eftersom vi kommunicerar mest så, säger hon.

Specialiteten ställer också större krav på social förmåga än många tror, menar hon.
– Bilden av röntgenspecialisten som en enstöring stämmer inte. Som specialist i odontologisk radiologi har du mycket kontakt med kollegor.
Anna Rahms intresse för odontologisk radiologi väcktes när hon jobbade som allmäntandläkare.
– Jag har alltid tyckt att diagnostik är väldigt intressant. Ju mer jag jobbade kliniskt, desto mer intresserad blev jag av röntgen och ville lära mig mer, berättar Anna Rahm.

Volontärtandläkare i Kenya

Hon sökte sig till Eastman­insti­tutets röntgenavdelning och tyckte från starten att odontologisk radiologi passade henne, men det dröjde fem år innan hon började specialist­tjänst­göringen (ST) på samma avdelning där hon jobbade.
Under de första åren där hände det även en hel del annat. Hon var tjänstledig några gånger och arbetade som volontär­tand­läkare i Kenya. Hon fick också barn och var föräldraledig en del av tiden.
– Jag sökte ST-tjänster flera gånger både på Eastmaninstitutet och på andra ställen innan jag fick någon. Det var ganska hård konkurrens. Jag hoppades få en tjänst på Eastman röntgen eftersom jag trivdes, men var öppen för andra platser också.

Körkort i panoramaröntgen

Att bli ratad hörde till processen.
– Varje gång jag sökte en ST-tjänst fick jag återkoppling om vad jag kunde göra för att meritera mig mer inför nästa gång, så det var också nyttigt.
Medan hon jobbade på röntgenavdelningen och väntade på att få en ST-plats gick hon en ”körkortskurs” i panoramaröntgen, en diplomkurs i magnetisk reso­nans­tomografi och en universitetskurs i forskningsmetodik, bland annat.
Under ST arbetade hon under handledning i tre år.
– Det var ganska likt hur jag hade jobbat åren innan.

Från anatomi till strålningsfysik

Parallellt med specialisttjänstgöringen var det seminarier, före­läs­ningar och kurser om allt från anatomi till strålningsfysik.
Några kurser, till exempel i öron-näsa-hals, gick hon tillsammans med läkar­studenter. Andra, som strålningsfysik­kursen, läste hon med ST-läkare i radiologi.
Hon gick också sido­utbild­ningar (”randning”) på olika avdelningar på Akademiska sjukhuset i Uppsala under några månader.
– Jag var bland annat på deras röntgenavdelningar där både läkare och tandläkare jobbar. Verksamheten var organiserad helt annorlunda än på Eastman. Jag fick ett annat perspektiv och det var otroligt lärorikt.

Mindre patientkontakt

Den största skillnaden mellan jobbet som allmäntandläkare och specialist i odontologisk radiologi är att det är mycket mindre kontakt med patienterna, tycker Anna. Samtidigt har hon mer kontakt med tandläkarkollegor, både allmäntandläkare och andra specialister, och det uppskattar hon.
– En annan skillnad är att det jag gör nu är en liten bit i ett större pussel. Det kan vara frust­rerande att inte alltid få hela bilden.
Anna Rahm blev färdig specialist 2019. I dag jobbar hon drygt halvtid som odontologisk radiolog på Eastmaninstitutet i Stockholm. Resten av tiden har hon arbetsledande uppgifter på Eastman röntgen, där nio personer jobbar.
Var det värt mödan att bli specialist?
– Ja, alla dagar! Jag har ett jätte­roligt och stimulerande jobb. Jag har aldrig en sekund ångrat valet. Vägen hit har varit kul och sporrande, lite jobbigt ibland såklart, men absolut värt det.
Vad är det roligaste med att vara specialist i odontologisk radiologi?
– Jag får ofta se nya saker och lära mig nytt. Det är ett roligt detektivarbete att analysera bilderna. Kontakten med kollegorna är också givande.
Vad är den största utmaningen?
– Att hänga med i digitaliseringen och den tekniska utvecklingen. Det går så fort nu att det gäller att hänga på.