Personalflykt från käkkirurgen i Blekinge

Tandläkartidningen har varit i kontakt med flera källor som bekräftar den före detta medarbetarens uppgifter. Flera personer vittnar om en dysfunktionell arbetsplats med stora arbets­miljö­problem och avsaknad av rätt ledarskap. En erfaren specialist och övertandläkare, som nu är verksam i en annan del av Sverige, ser ett mönster i hur ledningen vid Folktandvården Blekinge har behandlat flera käk­kirurger genom åren.

– Det är nästan som att det har blivit ett slags policy att behandla käkkirurger illa och sätta deras karriärer på spel, och till slut köpa ut eller jaga bort dem. Första fallet som jag vet om var en framstående kirurg från Polen som ledningen tog dit i början av 2000-talet.

– Eftersom han var läkare i grunden och inte tandläkare saknade han vissa odontologiska kunskaper vilket man inledningsvis inte såg som ett bekymmer. Plötsligt en dag kallades han till ett möte med ledningen. Tandvårds­direktören hade tagit fram patientjournaler med påstådda felbehandlingar och förklarade för kirurgen att han kunde välja mellan att bli utköpt eller anmäld, och i det senare fallet riskera att förlora sin legitimation.

Käkkirurg polisanmäld och avstängd

Några år senare påpekade en av klinikens mest erfarna käkkirurger allvarliga brister kring patient­säkerheten, bland annat att remisser försvann, men efter att ha larmat om bristerna fick käkkirurgen känslan att någon i organisationen letade fel för att bli av med honom. När tand­läkaren kort därefter kallades till ett möte om påstådda felbehandlingar och krav på avgång gjorde han motstånd eftersom han ansåg att han inte hade gjort några fel, berättar den ovan citerade specialisten.

– Folktandvårdens tandvårdsdirektör uppgav då att käkkirurgen hade hotat honom och andra personer. Tandläkaren polisanmäldes och blev avstängd från arbetsplatsen. Ledningen satte till och med en vakt i foajén som skulle hindra käkkirurgen att ta sig till sitt kontor.

– Visst kunde han säga ifrån och skälla ut folk, men han upplevdes aldrig som hotfull.

En tandsköterska som arbetade på kliniken under denna period bekräftar uppgifterna.

– Jag upplevde honom aldrig som hotfull utan minns honom som en väldigt bra kirurg.

Käkkirurgen blev till slut utköpt med sex månadslöner, cirka 390 000 kronor.

Efter incidenten valde en medarbetare på kliniken att slå larm, det vill säga visselblåsa, till landstingsdirektör (nu regiondirektör) Peter ­Lilja om hur tandläkaren hade behandlats av folktandvårdens ledning, men enligt visselblåsaren ville inte landstingsdirektören lyssna på kritiken. Flera i personalen blev illa berörda av behandlingen och en tandläkarkollega till den anklagade käkkirurgen sade upp sig som en följd av händelsen. Kvar på kliniken fanns visserligen en mycket erfaren käkkirurg men även han fick lämna kliniken några år senare, vilket blev uppmärksammat i riksmedia.

Skadestånd för ogiltig uppsägning

I augusti 2020 skickade nyhetsbyrån TT ut en nyhet med rubriken ”Miljonkostnad för avskedad tandläkare” som publicerades i bland annat Aftonbladet och Svenska Dagbladet. I artikeln framgår det att tandläkaren – den erfarna käk­kirurgen som hade stannat kvar på kliniken – hade fått sparken och indragen tandläkar­legitimation efter att ha fått ett antal lex Maria-
anmälningar emot sig, och att felbehandlingarna bedömdes som allvarliga av regionen och Inspektionen för vård och omsorg. Efter att ha överklagat till förvaltningsrätten friades tand­läkaren och fick tillbaka sin legitimation.

Uppsägningen ansågs som ogiltig och Region Blekinge fick betala käkkirurgen 3 884 036 kronor i lön och skadestånd, 343 750 kronor i rättegångskostnader, samt kostnader för sociala avgifter. En före detta kollega till käkkirurgen anser att hela händelsen var en organiserad och riktad kampanj från folktandvårdens ledning.

– Vi talar om en skicklig käkkirurg som arbetade väldigt mycket, även hemifrån. Han hade fått ett muntligt löfte från arbetsgivaren att sköta en del av sitt administrativa arbete hemifrån, men detta användes senare emot honom då det inte fanns ett skriftligt avtal.

– När de ville få bort honom sökte de igenom hundra­tals journaler för att hitta patienter som han kunde ha behandlat fel. Det gick så långt att ledningen satte in vakter som fysiskt avlägsnade honom från kliniken under mycket förödmjukande former.

Kränkningar och mobbning

Personal, som har lämnat kliniken självmant, vittnar om att turbulensen kring käkkirurgerna inte är isolerade händelser utan att kliniken har omfattande arbetsmiljö- och ledningsproblem. Käkkirurger och tandsköterskor berättar, oberoende av varandra, om frånvarande chefer och flera fall av mobbning, kränkningar, särbehandling, övervakning, avsaknad av ledarskap samt bristande patientsäkerhet och empati gentemot patienter och medarbetare.

Två tandsköterskor har anmält specialisttandvårdens verksamhetschef och klinikens administrativa samordnare för olika kränkningar, och under 2021 genomförde det externa utredningsföretaget Human & heart en förutredning av misstänkt kränkande särbehandling. I förutredningen vittnar tandsköterskorna om flera exempel på aggressivt och kränkande beteende, och berättar att de blev utsatta för repressalier efter att ha medverkat i facktidningen Vision och berättat om fuktproblem i klinikens lokaler.

Den ena tandsköterskan berättar i förutredningen att hon sedan 2014 uttryckt önskemål om att utbilda sig till operationssjuksköterska, men att hon blivit nekad detta vid flera tillfällen utan giltiga skäl. Human & heart rekommenderar en fullskalig utredning i 14 av de 18 fall som har identifierats i förutredningen, enligt brott mot Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2015:4) och om trakasserier enligt diskrimineringslagen, men ett år senare har Region Blekinge inte inlett någon fullskalig utredning.

I förutredningen framgår det också att personal har övervakats, vilket flera källor bekräftar till Tandläkartidningen. Oberoende av varandra berättar de att de en dag upptäckte en dagbok på samordnarens arbetsplats med anteckningar över vilka de hade pratat med, vad de hade pratat om, tidpunkter för vab och föräldraledighet, och hur länge de hade tagit lunch och rast.

– Vi blev chockade. Sida efter sida innehöll uppgifter om nästan alla i personalen med tolkningar på olika situationer som är tagna ur sitt sammanhang, säger en källa.

– Mitt namn var med i dagboken, någon hade antecknat vad jag hade frågat om vid olika tillfällen och hur länge jag hade fikat vissa dagar. Det var väldigt obehagligt. Vi blev övervakade, anser en annan källa.

– Några i personalen anmälde detta till våra chefer, men vi märkte aldrig av att några åtgärder vidtogs. Vi som hade blivit utpekade fick aldrig någon möjlighet att bemöta dessa påståenden, berättar en tredje person.

Tandläkartidningen har tagit del av foto­bevis över anteckningar i dagboken där det förutom uppgifter om personalen förekommer patientuppgifter, bland annat personnummer, vilket kan vara ett brott mot den allmänna dataskyddsförordningen, GDPR. Det finns även fotobevis på att patientuppgifter med personnummer har skrivits ned på vanliga tvättlappar och pappersark.

– Det är obegripligt. Jag kan inte förstå varför samordnaren har skrivit ner patienternas personnummer, och varför inte ledningen har agerat när de har anmält andra för brott mot GDPR, säger en före detta anställd.

Ny avdelningschef saknar kunskaper

Den kritik som framkommer under intervjuerna är riktad mot folktandvårdens tandvårds­direktör som tillträdde sin tjänst redan 2006, specialisttandvårdens verksamhetschef och klinikens administrativa samordnare som båda ­anställdes 2014, och avdelningschefen som tillträdde i augusti 2020. Avdelningschefen tillsattes efter att personalen i flera år hade anmärkt på klinikens dåliga ledning och en arbetsmiljöutredning påvisade att kliniken saknade en närvarande chef.

– Vi trodde att det skulle bli bättre när avdelningschefen anställdes, men vi förstod snabbt att den person som var tilltänkt för tjänsten inte var lämplig ur flera aspekter. Personalen önskade en annan sökande som var utbildad käkkirurg och väl insatt i klinikens arbete, vilket vi förklarade för tandvårdschefen, men de valde ändå att anställa den här personen, förklarar en tandsköterska som jobbade på kliniken i flera år.

– Avdelningschefen är legitimerad tandläkare, men har under många år mestadels arbetat med forskning. Hon har inga kunskaper om varken käkkirurgi eller ledarskap. Det fanns bättre kandidater, men hon fick jobbet eftersom hon är god vän med verksamhetschefen.

Brist på kirurgisk kompetens

Under tiden som en yngre tandläkare avslutade sin specialistutbildning i käkkirurgi var kliniken beroende av en äldre timanställd käkkirurg med över 20 års erfarenhet av bland annat avancerad trauma- och tumörkirurgi, men i december 2020 var den erfarna tandläkaren inte längre önskvärd.

– Med endast några veckors varsel fick käk­kirurgen besked om att kontraktet inte ­skulle förlängas trots att det innebar att kliniken då bara hade en nyutbildad specialisttandläkare utan bollplank och mentor, säger en person som arbetade på kliniken vid tillfället.

För att täcka behovet av käkkirurger tog specialisttandvårdens verksamhetschef in en konsult, en man som är tandvårdschef för folktandvården i en annan region i södra Sverige – den region där verksamhetschefen tidigare jobbade. Tandläkartidningen har tagit del av två foto­bevis där ­Region Blekinge har betalat 54 437 kronor respektive 54 530 kronor till tandvårdschefens aktiebolag. Enligt flera källor var fakturorna på runt 54 000 kronors ersättning för två dagars arbete per månad.

Till personalens förvåning beslutade sig även avdelningschefen för att själv utföra operationer.

– Det är inte klokt. Det finns en anledning till varför du läser vidare i fyra år för att bli käk­kirurg, och även om du en gång arbetade kliniskt som tandläkare har du inte samma kompetens som en käkkirurg, säger en tandsköterska.

– Någonstans måste du som individ ha en spärr för vad du klarar av. Ibland frågade hon oss tandsköterskor om råd. ”Tror du att det blir bra om jag skär så här”, kunde hon fråga. Vi har inte kompetens att guida henne.

Rostiga instrument

Uppgifterna bekräftas av andra tandsköterskor som har varit med om liknande situationer. Enligt dem fanns även en okunskap kring vikten av att upprätta en steril miljö vid operation.

– Som chef bör hon veta att man inte kan hänga av sig operationskläder på sitt kontor och använda dem gång på gång utan att tvätta dem. Jag har aldrig varit med om maken till bristande kunskap, säger en källa.

– Instrumenten är rostiga och kasseras inte trots dålig kvalitet, och flera av de tand­sköters­kor som nu har anställts för att täcka upp för dem som har slutat saknar operationsutbildning. Jag skulle aldrig låta mig opereras där.

Flera uppgiftslämnare berättar om hur oerfarna assistenttandläkare lämnades ensamma utan handledare på plats, och att avdelningschefens bristande kirurgiska kompetens ledde till komplikationer och klagomål från patienter och remittenter. Vid ett tillfälle anmälde en patient avdelningschefen till Region Blekinges patientnämnd samtidigt som personalen slog larm till specialisttandvårdens verksamhetschef.

– Inget hände när vi slog larm och inom­bords växte känslan att här kan jag inte vara. Rätt som det är händer något allvarligt, och det vill jag inte vara inblandad i. Så jag bestämde mig för att sluta, förklarar en person.

Specialist söktes upp i hemmet

Klinikens enda fast anställda käkkirurg – den yngre specialisttandläkaren som nyligen hade avslutat sin specialistutbildning – kände under våren 2021 att arbetsmiljön blev allt mer ohållbar. Personalen mådde dåligt och slutade, och som enda fast anställd käkkirurg i Region Blekinge höll han på att gå in i väggen. Käkkirurgen valde att slå larm om situationen som han befarade kunde leda till brister i patientsäkerheten, men inget hände.

När han i juni samma år gick på sex månaders föräldraledighet valde han, som enda specialist och medicinskt ansvarig på kliniken, att fortsätta gå in i journalsystemet för att följa upp och kontrollera att patienter fick rätt vård. Ledningen ansåg dessutom att han fortsatt under sin föräldraledighet var ämnesföreträdare, det vill säga medicinskt ansvarig, då han fortsatt kallades till de månatliga ämnesföreträdarkonferenserna. Den sista kallelsen kom i slutet av september.

Den 1 oktober 2021 sade tandläkaren upp sig på grund av arbetsmiljöproblem, men kallades ändå till möte med sina tidigare chefer. När han via facket meddelade att han inte tänkte när­vara sökte avdelningschefen och ytterligare en person upp honom i hans hem, vilket han och hans ­familj upplevde som obehagligt.

I januari 2022 polisanmälde tandvårdsdirektören käkkirurgen för att ha gjort slagningar i journalsystemet under sin föräldraledighet. Käkkirurgen anger att han gjorde det eftersom han ansåg sig vara fortsatt ansvarig för vården av sina patienter då han var den enda på kliniken som hade kompetens att bedöma remisser och läsa remissvar från radiologen och patologen. Att ledningen fortsatt kallade honom till ämnesföreträdarkonferenserna såg han som en bekräftelse av detta. Käkkirurgen valde att säga upp sig trots att han blev återbetalningsskyldig med en stor summa pengar för delar av sin specialist­utbildning, men menar att det på grund av hälso­skäl inte var något alternativ att stanna kvar.

Käkkirurgisk klinik utan kirurger

Mellan juni 2021, då käkkirurgen gick på för­äldra­ledighet, och februari 2022 saknade klini­ken fast anställd käkkirurg. Samtidigt valde merparten av tandsköterskorna och en steril­tekniker att lämna kliniken. Under denna period anställdes en allmäntandläkare som endast hade några års erfarenhet.

– Jag har inte koll på Socialstyrelsens föreskrifter om akutsjukvård, men det vore konstigt om det inte finns ett regelverk om att en käkkirurgisk klinik på ett akutsjukhus måste ha en fast anställd käkkirurg i beredskap. Avsaknaden av käkkirurg ledde även till ökade vänte­tider, säger en tandsköterska och fortsätter.

– Det hela kunde ha slutat väldigt illa när allmäntandläkaren glömde kvar en tuss i munnen på en patient som var sederad. En tandsköterska med erfarenhet av specialisttandvård hade upptäckt tussen, men nu var det så olyckligt att tandläkaren arbetade med en av de nya orutinerade tandsköterskorna.

– Tandläkaren fick en lex Maria-anmälan, och det märktes att det tog hårt på honom. Han erbjöds senare en förlängning men valde att tacka nej och lämnade kliniken.

En käkkirurg jämför situationen på käkkirurgiska kliniken i Karlskrona med det debattinlägg som specialisttandvårdens verksamhetschef i Region Blekinge skrev i Tandläkartidningen nummer 1/2022 i egenskap av representant för specialistchefsnätverket inom folktandvården. I inlägget lyfte hon fram det allmänna problemet med att tandläkare använder specialisttiteln i sin marknadsföring, trots att de inte har den formella, av Socialstyrelsen utfärdade, specialisttiteln.

– Det är ironiskt att just hon skriver om vikten av specialistbehörighet, när patienter som remitterades till den käkkirurgiska kliniken under hösten 2021 behandlades av en allmäntandläkare och en avdelningschef utan utbildning i käkkirurgi.

En tandsköterska är inne på samma spår.

– Under flera månader var det ingen käkkirurgisk klinik. Patienter har kommit dit och förväntat sig specialisttandvård, men har aldrig träffat en riktig käkkirurg. Varför reagerar inte region­direktören eller tandvårdsdirektören?

– Att så många medarbetare slutar på så kort tid på grund av missnöje borde vara en väckarklocka.

Arbetsmiljöproblemen och konflikterna ledde till att flera i personalen drabbades av fysisk och psykisk ohälsa, bland annat sömnproblem, stressym­tom, fysiska smärtor och symtom på depression.

– Jag har aldrig mått värre i hela mitt liv, men när jag lämnade kliniken var det som att jag kunde börja andas igen. I dag jobbar jag i en annan region där ledarskapet är helt annorlunda, och jag är tacksam att jag mår bra igen, säger en av de käkkirurger som har lämnat kliniken.

Tandläkare som Tandläkartidningen har varit i kontakt med anser att folktandvården och specialisttandvårdens ledning har missbrukat den maktställning som de har gentemot personal, och i synnerhet käk­kirurger vars rykte, karriär och självförtroende skadats av anklagelser, kränkande behandling och dramatiska uppsägningar.

– Även om det senare har visat sig att anklagelserna är grundlösa så är skadan redan skedd. Om man gång på gång anställer ”fel” käkkirurger, bör inte ledningen bytas ut då på grund av inkompetens, frågar sig en specialist och övertandläkare.

– Tar de inte referenser, eller är det så enkelt att problemet ligger i ett bristande ledarskap? Resultatet har blivit enorma kostnader och växande väntetider.

Tandläkartidningen har sökt tandvårdsdirektören vid ett flertal tillfällen men hittills alltid fått beskedet att han är upptagen.