En tandhygienist undersökte en patient och tog röntgenbilder inför en omfattande protetisk behandling. IVO anser att en undersökning gjord av en tandhygienist inte kan ligga till grund för en så omfattande behandling.
En tandläkare gjorde sedan en kostnadsberäkning, men det framgår inte vilka åtgärder som omfattades. Inget i journalen tyder på att tandläkaren gjorde en bedömning av röntgenunderlaget, vilket borde ha gjorts för att ge en helhetsbild inför terapiplaneringen.
Av underlaget konstaterar IVO att patienten hade en komplex bettrelation och parodontit. Det framgår att en tandläkare talade om för patienten att en tand hade grav parodontit, men IVO menar att tandläkaren även borde ha gett patienten en bild av det övergripande parodontala tillståndet. Fler tänder hade dålig prognos och borde ha tagits bort innan arbetet med protesen började.
Planerad protetisk behandling
IVO skriver: ”Vid parodontal sjukdom ska fullständigt parodontalt status och en behandlingsplan upprättas. Inför en planerad protetisk behandling ska det finnas en bettfysiologisk bedömning som innefattar klinisk dokumentation av käkleder, tuggmuskulatur och bettförhållanden.”
Att analysera bettet med hjälp av en studiemodell hade också varit bra, anser IVO.
Gav patienten sitt samtycke till behandlingen? Presenterades alternativ? Vilka förväntningar hade patienten? Svar på sådana frågor ska finnas i journalen, men inget av det framgår.
Det blev en lång och utdragen behandling. Flera avtryck och omgörningar gjordes och IVO tror att det kan bero på att det saknades en bra bettanalys och studiemodeller innan behandlingen påbörjades.
Utredning av vårdskada
En nygjord krona behövde slipas ner mycket och kan ha bidragit till att tanden gick i nekros och måste tas bort.
”IVO anser att det är sannolikt att patientens missnöje över behandlingen beror på bristande information, terapiplanering och undersökning samt att man inte tog reda på patientens önskemål och förväntningar.”
Vårdgivaren får också kritik för brister i utredningen av en vårdskada.
En rotbehandling påbörjades, men när en skada på roten upptäcktes tio dagar senare togs tanden bort. En rotspets lämnades kvar och måste senare opereras bort eftersom patienten fick symtom.
IVO anser att den omfattande substansförlusten på roten uppstod i samband med kanallokalisationen och att vårdgivaren har missat en perforationsskada.
