Social klassresa påverkar tandhälsan

Roger Keller Celeste, forskare i odontologisk social prevention på Universidade Federal do Rio Grande i Brasilien, har tillsammans med professor Johan Fritzell och andra äldreforskare på Karolinska Institutet gjort en systematisk översikt, publicerad i Journal of Dental Research. I den sammanfattas hur risken för parodontit kopplar till social status.
Till översikten kvalificerade sig 18 studier från 26 medelrika till rika länder som till exempel Sverige, Thailand och Brasilien. Meta­analys gjordes utifrån studiernas data på parodontit och social status.

Förlorade tänder

Att ständigt leva i låg socialgrupp, jämfört med en hög, medförde största riskökningen för förlorade tänder. Inte överraskande, men frågan är om risken för parodontit som en lägre social ställning medför är olika stor under olika delar av livet?

– Vi vill veta om risken ackumuleras under hela livet eller om det finns ett kritiskt fönster där samhällsinsatser kan göra störst nytta, säger Roger Keller Celeste.
Svaret överraskade.
– Vuxentiden betyder mest. Det beror mycket på att parodontit är en sjukdom som tar många år.

Risk för parodontit

Fattigdom under någon period i livet, även ungdomstiden, ökar risken för parodontit, men att vuxentiden var viktigare syntes genom att risken var högre vid en klass­resa nedåt.
– Det lyfter fram hur viktigt det är att även vuxna får tillgång till tandvård. Ofta satsar regeringarna på unga.
Barn är förstås fortfarande en viktig grupp, inte minst för att klassresor ändå är sällsynta.
– Social rörlighet är låg i Sverige, liksom i andra länder. Föds du fattig är du fattig livet ut.

”Trots att det var 26 olika länder visade de genomgående liknande mönster.”

Det var samtidigt svårt att statistiskt säkra skillnaden mellan nedåtresa och uppåtresa på grund av de ingående studiernas skiftande karaktär.
Roger Keller Celeste är ändå övertygad.
– Trots att det var 26 olika länder visade de genomgående liknande mönster.

Mindre ojämlikhet i tandhälsa

Däremot varierade risk­ökningens storlek.
– För en del länder, till exempel Danmark, var det 18 gånger högre risk för parodontit i låg socioekonomisk grupp, medan det för Sverige var två gånger högre risk.
Varför det ser ut så är en intressant fråga för forskarna.
– Om du vet varför ett land har mindre ojämlikhet i tandhälsa kan du försöka kopiera det.

Inkomst, sjukvård och utbildning

GINI-koefficienten, som mäter hur lika inkomster fördelas i landet, verkade inte spela någon roll. Däremot gav Human Development Index (HDI) en ledtråd. HDI bakar ihop landets inkomst, sjukvård och utbildning.
– Länder med hög HDI hade mindre skillnader i tandhälsa mellan olika socialgrupper.

”Det var första gången man började prata om tandhälsa som lika viktig som hälsan i resten av kroppen.”

Det antyder än en gång att tillgången till vård är viktigt.
– Tandvård för vuxna behöver prioriteras. Ofta hamnar det i bakgrunden.
Han visar upp Lancets nummer 2019.
– Det var första gången man började prata om tandhälsa som lika viktig som hälsan i resten av kroppen. Och det är den.