Tandsköterskeutbildningen fortsätter att ges som yrkeshögskoleutbildning och de som ordnar tandsköterskeutbildningarna i landet kan fortfarande utgå från innehållet i kursplanerna.
Myndigheten för yrkeshögskolan gör en bedömning från fall till fall om vilka som får statsbidrag och särskilda medel för att ordna utbildningar. Bland annat tar myndigheten hänsyn till branschens krav på kompetens.
Tandsköterskeförbundet bestört
Svenska Tandsköterskeförbundets ordförande Susanne Nordberg är bestört över att kursplanen slopas, och är förvånad över att Myndigheten för yrkeshögskolan inte kontaktade Tandsköterskeförbundet eller andra berörda organisationer och myndigheter innan beslutet togs.
Svenska Tandsköterskeförbundet, Sveriges Tandläkarförbund och andra aktörer har varit överens om den nationella kursplanen.
Innan kursplanen för tandsköterskeutbildningen infördes för ett par år sedan varierade tandsköterskeutbildningarna i landet både till innehåll, längd och kvalitet.
Teori och praktik
Kursplanen som nu har slopats ställde krav på att tandsköterskeutbildningarna skulle omfatta administration och organisation, anatomi, anestesi och farmakologi, material och miljö i tandvården, odontologi, oral hälsa samt vårdhygien och smittskydd.
Viktiga delar av utbildningen var administration, hygien och assisterande arbetsuppgifter. Kommunikation och bemötande betonades, liksom förebyggande och behandlande tandvård.
Ekonomi, systematiskt kvalitetsarbete, ergonomi samt hur risker i arbetsmiljön kunde förebyggas ingick. Även frågor som genus, jämställdhet och etnisk mångfald togs upp.
Utbildningen innehöll också praktik (lärande i arbete). Poängmässigt omfattade praktiken drygt 25 procent av utbildningen.
