Annons

Annons

Tema: Digital tandvård 2024-04-04

Så digital är den svenska tandvården

Illustration: Mia Nilsson

Några digitala verktyg är väl inarbetade, medan andra har växt fram fort eller står och trampar i farstun. Användbarhet och ökad miljö- och patient­nytta ställs mot regelverk och cybersäkerhet. Tandläkartidningen har kartlagt hur digital den svenska tandvården är.

Det är sannolikt ingen patient som möts av en talande robot på tandvårdskliniken, även om tekniken har testats. Det är dock betydligt vanligare att man knappar in sitt personnummer vid ankomst, varefter systemet signalerar till personalen att man finns i väntrummet.

Hur digitalt det är på landets kliniker skiljer sig sedan åt. Tandläkartidningen har ställt frågor till folktandvården i hela landet, och till Praktikertjänst, för att få en digital temperaturmätning.

När vi år 2016 frågade om man hade intraoral skanner svarade folktandvården i fem av Sveriges 21 regioner ja. I sex regioner testade man, eller gjorde förstudier för att använda tekniken. Nu, åtta år senare, är digitala avtryck mer självklara. Den finns hos alla tillfrågade men i olika stor utsträckning. I sju regioner (Uppsala, Västerbotten, Västmanland, Gävleborg, Norrbotten, Västernorrland och Västra Götaland) finns den på alla eller nästan alla kliniker.

Flera organisationer, där digitala avtryck i dag inte är lika vanligt, svarar att detta ska implementeras under 2024–2025.

"Med ett minskat antal konventionella avtryck sparar vi på miljön."

Vid Folktandvården Skåne har man tekniken vid drygt hälften av sina kliniker, och arbetar för att införa den vid fler.

– Det senaste året har vi gjort ungefär 10 000 digitala avtryck. Med ett minskat antal konventionella avtryck sparar vi på miljön, både genom att minska antalet transporter och mängden kemikalier som släpps ut, svarar Alexander Hellgren, digital strateg vid Folktandvården Skåne.

Han påpekar också att skanning av tänderna ger en mycket bättre upplevelse för patienten, som slipper bita i en plastisk massa och i realtid kan se resultatet växa fram på bild.

Hos Praktikertjänst uppskattar man att 70 procent av verksamheterna i dag tar digitala avtryck, och man ser att utvecklingen på detta område går fort.

Något som inte alls nämndes i temat om digitalteknik år 2016 var digitala vårdbesök och digitala konsultationer. Hos folktandvården i tretton regioner har man i dag någon typ av digitala vårdbesök, och ytterligare tre planerar för detta.

Det är också vanligt att man har digitala konsultationer mellan kollegor. Här är det framför allt specialisttandläkare inom ortodonti som konsulteras, men även andra specialistkonsultationer sker digitalt.

Att använda sig av 3D-printer och cadcam-­teknik på tandvårdskliniken är ovanligt. Hos specialisttandvården i Lund används cadcam-teknik i liten skala för framställning av personanpassade tandtekniska produkter. Inom Folktandvården Västra Götaland testas 3D-skrivare vid några kliniker.

Praktikertjänst svarar att de har verksam­heter som utför tandtekniska arbeten med cadcam-­teknik, men att de inte ser någon snabb ökning av att köpa in 3D-printer eller att framställa tandtekniska arbeten på egen hand.

Hos de allra flesta svarande organisationer finns tekniken på de tandtekniska labben. I tidningen Tandteknikerns enkät om svensk tand­teknik 2024 (Tandteknikern nr 1/2024) framgår att 88 respektive 70 procent av labben i dag använder cadcam respektive 3D-printning. Användningen av 3D-printer ökar snabbt, med 14 procent­enheter på ett år.

Artificiell intelligens, AI, används i sex av folktandvårdsorganisationerna. Flera använder eller utvecklar den för röntgendiagnostik, och i Folktandvården Kronoberg testar man taligenkänning. I Halland använder man AI för att säkerställa att bland annat alla dag­anteck­ningar är undertecknade enligt gällande riktlinjer. I Västra Götaland analyserar AI daganteck­ningar för att se förskrivningen av antibiotika.

Hannah Al-Wandi

Det bubblar av digitala initiativ i Tandvårdssverige, och flera folktandvårdsorganisationer, till exempel Örebro och Västmanland, har skapat nya befattningar som ska leda den digitala utvecklingen.

– Vi upplever att det finns ett påtagligt driv och efterfrågan från såväl patienter som från våra medarbetare när det gäller både digital teknikutveckling och möjligheter att interagera med oss digitalt, svarar Hannah Al-Wandi, vd vid Folktandvården Västmanland.

Tandläkartidningen ställde också frågor till drygt hälften av folktandvårdsorganisationerna om vilka konsekvenser de ser av digitaliseringen. Ett svar som återkom var ökad tillgänglighet till journaluppgifter, eftersom behandlare på olika platser kan läsa samma patientjournaler.

Många lyfter också fram att digitala möten mellan tandläkare och patient ger ökad delaktighet och tillgänglighet. Det i sin tur banar väg för en mer jämlik tandvård, särskilt i regioner där avstånden mellan patienter och behandlare är långa.

"Precisionen i undersökningarna blir högre och det blir lättare att upptäcka tidig karies."

Flera svarar att AI förbättrar analysen av stora datamängder i forskningssyfte och att man där­igenom uppnår en högre kvalitet i behandlingarna. Lika­så har radiologiska undersökningar förbättrats genom AI. Digitaliseringen leder alltså till en förstärkt patientsäkerhet.

– Precisionen i undersökningarna blir högre och det blir lättare att upptäcka tidig karies, skriver ­Katrin Windefalk, it-chef vid Folktandvården Stockholm.

Även när det gäller tandtekniska arbeten medför digitaliseringen kvalitetsvinster, eftersom digitala avtryck håller högre kvalitet än analoga.

Christer Lindgren

Digitaliseringen innebär även att personalen måste få tid att lära sig hur nya system fungerar. Christer Lindgren, vd för Folktandvården Gävleborg, svarar att system som är svåra att hantera skapar stress.

– När man inte förstår vad man gör för fel skapar det frustration, skriver han.

När det gäller cybersäkerhet är alla tillfrågade överens om att tandvården står inför en ökad sårbarhet eftersom sekretesskyddade patientuppgifter i allt högre grad hanteras digitalt.

Upptäck mer