Utbildning och stipendier ska locka tandläkare till norr

– I Folktandvården Gävleborg har många kommit till oss på språkpraktik och sedan fått anställning som tandsköterskor i folktandvården samtidigt som de studerar inför kunskapsprovet, säger Kejal Patel, tandläkare och verksamhetsutvecklare vid Folktandvården Gävleborg.

– Utan någon form av stöd eller handledning kan det vara en tuff utmaning även för tandläkare med livslång erfarenhet att komma till ett nytt land, lära sig språket och ta in all information om hur svensk tandvård bedrivs.

Enligt Karolinska institutet, som på uppdrag av Socialstyrelsen ansvarar för den nationella provprocessen, var det endast 29 procent av provdeltagarna som fick godkänt på det teoretiska provet 2022. Folktandvården Gävleborg arbetar med projektet ”Vägen till svensk tandläkarlegitimation” där tandläkare med legitimation utanför EU/ESS får bättre förutsättningar och förberedelser för att klara kunskapsprovet.

– Utbildningen hjälper deltagarna att skapa en struktur och fokusera på det som är väsentligt i svensk tandvård. Att hjälpa kompetenta tandläkare in på den svenska arbetsmarknaden är viktigt för både individen och samhället, säger Kejal Patel.

När projektet startade i augusti 2022 bestod utbildningsinsatsen av gruppundervisning en gång i veckan, vilket under våren har övergått till en gång i månaden. Övrig tid är det egna studier med litteratur och material som deltagarna får låna av Region Gävleborg.

– Projektet ger tandläkarna undervisning inom varje ämnesområde inom odontologin och genomgång av tidigare prov. Det teoretiska kunskapsprovet innehåller samma sorts frågeställningar och kunskapsnivå som proven på svenska tandläkarutbildningar. Vi har även haft praktiska övningar eftersom kunskapsprovet också innehåller en praktisk del.

Vid starten bestod gruppen av fem tandläkare med legitimation från bland annat Afghanistan och Syrien, och under våren har det tillkommit ytterligare två deltagare. Kejal Patel berättar att tandläkarna har likvärdiga odontologiska kunskaper som sina svenska kollegor, och att det ofta är språket som är den stora utmaningen.

– När tandläkarna svarar fel beror det ofta på språkliga missuppfattningar. De områden inom odontologin där det kan finnas kunskapsluckor är ortodonti och slemhinneförändringar. I vissa länder utförs mycket av detta av specialister och inte i lika stor utsträckning inom allmäntandvården som i Sverige.

Folktandvården Gävleborg har inga krav som gör att de som har deltagit i utbildningsinsatsen förbinder sig till arbete i regionen.

– Eftersom projektdeltagarna redan är verksamma i folktandvården hoppas vi att de vill jobba som tandläkare i Folktandvården Gävleborg efter att de har erhållit svensk legitimation. Vårt enda krav är att de som går denna utbildningsinsats har som ambition att inom en snar framtid göra kunskapsproven och få svensk legitimation. I höst startar vi en ny omgång, säger Kejal Patel.

Region Norrbotten jobbar för att säkra både nutida och framtida kompetensförsörjning. Till exempel erbjuds gymnasieungdomar att testa tandvårdsyrkena under några veckor, och alla som väljer att studera till tandläkare, tandsköterska, tand­hygienist eller tandtekniker och har anknytning till Norrbotten kan söka ett särskilt studiestöd under utbildningstiden.

– Är du stipendiat garanterar vi att du får sommarjobb hos oss, vilket vi på senare år även har kunnat erbjuda andra. Flera utexaminerade tandläkare från utbildningen i Göteborg, som har sommarjobbat här, har nu sökt sig till Norrbotten för arbete eftersom de är nöjda med klinikernas mottagande med bra och strukturerad handledning, säger Maria Pettersson.

Till årets semesterperiod genomförde Folktandvården Norrbotten dessutom en kampanj där tandvårdspersonal i andra delar av landet erbjöds resa och boende tillsammans med sin familj för att jobba i Norrbotten.

– Det blev en succé. Vi hade väldigt många ansökningar och det är ett antal tandvårdare från övriga Sverige som jobbar hos oss i sommar.

Folktandvården Norrbotten har genom åren även rekryterat en hel del utländsk arbetskraft, mestadels från Portugal och Tyskland. I verksamheten finns särskilda rutiner för mottagande av tandläkare med legitimation från länder inom och utanför EU/ESS.

– I regionen finns flera tandläkare som är utbildade utanför EU/ESS, bland annat ett ukrainskt tandläkarpar, som arbetar som tandsköterskor i väntan på att de ska klara processen kring den svenska legitimationen, säger Maria Pettersson.

– Regionen stöttar dem med handledning och utbildning i svenska, och tittar nu vidare på hur vi kan jobba mer upp­sökande för att fånga upp personer som har kommit till Sverige med tandvårdsutbildning.