SD vill bygga ut tiotandvården till alla före 2030

Sverigedemokraterna beskriver det förstärkta högkostnadsskyddet för personer över 67 år som ett av mandatperiodens viktigaste genomföranden. Reformen bygger på ett av Sverigedemokraternas viktigaste vallöften från 2022 och partiet har varit en av de drivande krafterna bakom genomförandet. Nu vill partiet ta nästa steg för att förändra tandvården.

– Vi är supernöjda med att ha fått reformen på plats. Det här är bara början. Vår ambition är att reformen ska omfatta hela befolkningen, säger Linda Lindberg, gruppledare och sjukvårdspolitisk talesperson för Sverigedemokraterna.

Målet är enligt henne att reformen gällande särskild tandvårdsersättning successivt ska byggas ut under nästa mandatperiod.

– Fram till 2030 vill vi att reformen ska vara fullt utbyggd.

Partiet menar att många äldre tidigare avstått från tandvård av ekonomiska skäl och pekar på att både privata och offentliga vårdgivare rapporterat ett ökat patientinflöde efter reformens införande.

Sverigedemokraterna är också drivande i beslutet att avskaffa den så kallade 50-kronorstandvården för papperslösa och asylsökande i dess nuvarande form.

Linda Lindberg beskriver förändringen som en rättvisefråga.

– Nu har vi fått tiotandvården på plats. Vi behöver se till att resurserna används på ett sätt som upplevs som rättvist, säger hon.

Linda Lindberg hänvisar till att tandvårdspersonal vittnat om svåra avvägningar kring dagens regelverk. Hon säger att Sverige även fortsättningsvis måste leva upp till de krav på grundläggande vård som följer av internationella åtaganden och EU-regler, vilket innebär att asylsökande även framöver kommer att ha rätt till viss tandvård.

Sverigedemokraterna har tidigare velat se ett tandvårdssystem som i högre grad liknar hälso- och sjukvårdens högkostnadsskydd. I dag anser partiet dock att den modell som nu införts med det förstärkta högkostnadsskyddet är väl avvägd.

– Vi landade i att det system vi har nu är det mest rimliga, säger Linda Lindberg.

Hon syftar bland annat på att den genomsnittliga tandvårdskostnaden för patienter ligger på ungefär samma nivå som sjukvårdens högkostnadsskydd och menar att den nuvarande reformen därför ger ett rimligt ekonomiskt skydd. Samtidigt utesluter hon inte att det förstärkta högkostnadsskyddet kan komma att utvecklas ytterligare framöver.

Delar av den privata tandvården har varnat för att prisregleringen riskerar att försämra lönsamheten och på sikt påverka utbudet av vård. Linda Lindberg delar inte den bilden.

– Jag tror inte att vi kommer att slå ut den privata tandvården, säger hon.

Enligt henne är någon form av reglering rimlig när staten står för en stor del av kostnaden. SD försvarar de skärpningar som införts de senaste åren, gällande tillsyn, bland annat kravet på tillstånd från Ivo för att starta en privat tandvårdsklinik.

– Syftet är att säkerställa att vi har seriösa aktörer på marknaden och när det är stora subventioner så behöver det finnas god kontroll, tillsyn och krav. Det kan upplevas som mer omständligt för seriösa aktörer, men vi måste säkerställa att välfärdssystemen inte utnyttjas. Sedan kan det säkert göras justeringar i underlag för att inte göra det onödigt byråkratiskt utan att saker hålls på en rimlig men hög nivå.

Hon vill uppmana privata aktörer att engagera sig mer när Tandvårds och läkemedelsförmånsverket (TLV) efterfrågar underlag och synpunkter:

– När TLV efterfrågar underlag behöver både privata och offentliga aktörer vara med och bidra. Det är viktigt att man samarbetar för att få ett system som fungerar, säger hon.

Enligt Linda Lindberg måste tandvårdsföretagen kunna få sina verksamheter att gå runt och göra vinst, men reformens huvudsyfte, anser hon är att sänka trösklarna till tandvården och göra vården mer tillgänglig för patienterna.