En av de stora utmaningarna inom tandvården i dag är att hitta bättre sätt att hjälpa de patienter som trots insats efter insats fortsätter att få karies. Motiverande samtal har lyfts fram som en möjlig väg.
Metoden har visat god effekt vid andra livsstilsrelaterade sjukdomar. I korthet går den ut på att stötta patienten i förändringsprocessen genom att lyssna, reflektera, hjälpa patienten att hitta sin inre motivation och stärka patientens tro på sin förmåga.
– Det är patienterna själva som kommer tillrätta med sina munsjukdomar hemma i köket och badrummet. Då måste de ha en egen inre motor som hjälper dem, säger Pia Gabre.
Hon är cheftandläkare på Folktandvården i Uppsala län och lärare i beteendemedicin på tandläkarutbildningen i Göteborg.
Pia Gabre har arbetat med motiverande samtal i tio år. När hon började intressera sig för metoden var hon kliniskt verksam som sjukhustandläkare i Uppsala. Där mötte hon många tandvårdsrädda patienter och patienter med olika psykiska funktionsnedsättningar.
– Jag fick lägga ned mycket tid på samtal. Med tiden såg jag att det finns jättemycket kraft hos människor när man hittar ett bra arbetssätt.
I praktiken handlar det om att ta reda på vad patienten har för inställning och kunskaper, fylla på eventuella kunskapsluckor och försöka hitta möjliga lösningar tillsammans. Att hålla monologer, förmana eller argumentera är i princip förbjudet.
– Vid varje tandläkarbesök är det två experter som möts. Den ena är expert på tandvård och den andra på sitt liv och sin vardag. Båda är lika viktiga för att man ska kunna åstadkomma en förändring.
Motiverande samtal började användas i USA på 1970-talet. Studier av rådgivningssituationer visade att det spelade stor roll hur rådgivaren lade upp samtalet. Om han eller hon var konfrontativ väckte det ett motstånd hos patienten som då förändrade sig i lägre grad.
Metoden har sedan dess visat god effekt i ett flertal studier. En stor metaanalys i tidskriften Annual Review of Clinical Psychology 2005 visade att motiverande samtal fungerar bra för bland annat diabetespatienter.
”Stort vetenskapligt stöd”
Pia Gabre ser ingen anledning till att det inte skulle fungera även inom tandvården.
– Det finns ett stort vetenskapligt stöd för metoden. Men även om det inte fanns tycker jag att det är enda sättet att jobba. Tandvårdslagen säger att vi ska göra patienten delaktig, då kan vi inte fortsätta som vi gjort tidigare med en stil som går ut på att vi säger åt patienten vad den ska göra, säger hon.
Alla tandläkare som verkligen vill hjälpa sina patienter att åstadkomma förändring bör läsa på om metoden och börja träna, enligt Pia Gabre.
– En del tror att det här är flum, men så skulle man aldrig säga om andra saker tandläkare gör. Om en borr har visat bättre effekt än en annan så tränar du på den tills du behärskar den. Det är samma sak med motiverande samtal.
Berätta vad du ser
Ett typiskt scenario kan se ut såhär: En patient som under lång tid haft återkommande karies kommer till kliniken. Återigen hittar du flera hål i patientens tänder. Först berättar du vad du ser. Sedan ber du patienten berätta vad han eller hon vet om karies och hur sjukdomen kan förebyggas.
Om patienten saknar kunskaper kan du fråga om du får berätta lite mer. Bra frågor för att sedan utforska vad patienten tänker och känner kan exempelvis vara: Vad tänker du kring det? Kan du berätta mer om det här?
Eller för att få veta hur angelägen patienten är att få till en förändring: Hur viktigt är det för dig att komma till rätta med de här problemen på en skala från ett till tio?
När du vet mer om var i förändringsprocessen patienten befinner sig och var svårigheterna finns kan ni börja diskutera om det finns några vanor som patienten skulle kunna ändra.
Självtillit viktigt
En av de viktigaste sakerna för att en person ska kunna förändra ett beteende är att han eller hon har självtillit. Den som inte tror att hon har förmågan vågar sig ofta inte ens på ett försök. Då handlar det om att sätta upp delmål och att börja ta små steg i rätt riktning.
– På det sättet är chansen större att du får tillbaka en patient som känner sig stärkt och har fått en ökad tilltro till sin förmåga.
Pia Gabre tror att tandvården länge har arbetat på fel sätt. Det fungerar inte att servera färdiga lösningar till patienter som inte befinner sig i rätt stadium i sin förändringsprocess.
– De tycker bara att vi är tjatiga. Om patienten inte vill själv så är det bättre att vara tyst och vänta på ett annat tillfälle, säger Pia Gabre.
Läs också: Hygienisten: ”Jag använder motiverande samtal varje dag”
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.