Mot slutet av förra året lade Lena Hallengren och en rad partikamrater fram en motion med anledning av Riksrevisionens rapport om det statliga tandvårdsstödet.
– Socialdemokraternas dröm är att patienter ska kunna få tandvård till samma kostnad som för övrig hälso- och sjukvård, men det är inte realistiskt i dag, säger Lena Hallengren, riksdagsledamot för Socialdemokraterna i Kalmar län och vice ordförande i socialutskottet.
Däremot vill Socialdemokraterna att tandvård ska vara gratis för människor upp till 25 år.
– Det är vanligt att ungdomar fortsätter att studera efter gymnasiet och en del andra har svårt att få jobb. Det är inte bra om unga undviker att gå till tandläkaren för att de inte har råd.
Lena Hallengren tycker också att högkostnadsskyddets 3 000-kronorsgräns är ett problem. Många med låga inkomster och dålig tandhälsa väljer bort regelbunden tandvård för att den är dyr.
– 3 000 kronor är för mycket för dem som har stora tandvårdsbehov och låga inkomster.
– Det ska inte kosta så mycket att gå till tandläkaren, tycker Lena Hallengren.
– 150 kronor i tandvårdscheck är ganska lite när högkostnadsskyddet är satt till 3 000 kronor.
Var gränsen för högkostnadsskyddet ska gå kan hon i dag inte säga, utan det måste »undersökas ytterligare«.
Pengarna måste räcka till, betonar hon. Det är svårt att beräkna vad tandvården skulle kosta om patienterna betalade hälso- och sjukvårdsavgiften eftersom efterfrågan skulle öka, säger hon.
Blir tandvården en valfråga?
– Tandvården skulle kunna bli en valfråga, men det beror på arbetslösheten och ekonomin. Jag skulle bli förvånad om vi inte har med en satsning på tandvården inför valet 2014.
Klasskillnad blir synlig igen
De övergripande målen för tandvården är god tandhälsa för hela befolkningen och tandvård på lika villkor för alla, enligt tandvårdslagen. Målen uppnås inte fullt ut, menar Lena Hallengren och stöder sig på en granskning som Riksrevisionen har gjort för att se om regeringens mål för tandvårdsreformen har uppnåtts.
– Regeringen har inte riktat pengarna så att de ger avsedd effekt. Om alla människor ska ha en god tandvård måste man fundera över varför man inte uppnår målet, säger Lena Hallengren.
Regeringen bör göra en socioekonomisk analys av hur tandhälsan i landet ser ut och hur tandvårdsstödet används, tycker hon.
– Förr kunde man se socioekonomisk status på tandhälsan och nu går utvecklingen åt det hållet igen, säger hon.
Tjänsten fungerar inte
Patientens ställning som tandvårdskonsument har inte stärkts sedan tandvårdsreformen genomfördes 2008, enligt Riksrevisionens granskning, som gjordes förra året. Prisjämförelsetjänsten har inte fungerat och patienterna saknar därför underlag för att välja tandläkare utifrån priserna, står det i rapporten.
Det förvånar inte Lena Hallengren.
– Först lyckas man inte få tandläkare att anmäla sina priser till en obligatorisk prisportal och sedan tror man att det kommer att fungera om man gör den frivillig. Jag vet inte hur man kan ha sådana förhoppningar, säger hon och suckar.
Någon form av sanktion behövs för att tandläkare ska anmäla sina priser, anser hon. Ett förslag är att tandläkare ska vara tvungna att anslå sina priser i jämförelsetjänsten för att ta del av tandvårdsstödet.
Ska patienterna alltså drabbas av större kostnader om tandläkare inte offentliggör sina priser i jämförelsetjänsten?
– Syftet är inte att tandläkare ska stå utanför tandvårdsstödet, utan att de ska rapportera in sina priser, förtydligar Lena Hallengren.
Informationen når inte ut
Ett mål för tandvårdsreformen 2008 var att bibehålla en god tandhälsa hos de friska. Tandvårdsbidraget infördes för att öka besöksfrekvensen, men den har inte ökat så mycket som regeringen hoppades, enligt Riksrevisionens rapport.
Det andra målet för tandvårdsreformen var att göra det möjligt för personer med omfattande tandvårdsbehov att få vård till en rimlig kostnad, men högkostnadsskyddet utnyttjas inte av alla patienter som har stora tandvårdsbehov, enligt Riksrevisionen.
I gruppen som anser sig inte ha råd med den tandvård de behöver finns unga, låginkomsttagare och personer med dålig tandhälsa, bland andra.
En förklaring till att högkostnadsskyddet inte uppnår sitt mål kan vara att många fortfarande inte känner till det, enligt Riksrevisionen.
Behövs en ny myndighet som informerar om vilka tandvårdssubventioner som finns?
– Det är ett problem att information om tandvårdschecken och högkostnadsskyddet inte når ut till allmänheten. Det måste finnas ett samlat ansvar för det. Det behöver inte nödvändigtvis vara en ny myndighet, det kan vara en befintlig myndighet, tycker Lena Hallengren.
