Annons

Annons

”Kvalitet är roligt”

När tandläkare Ingrid Frankman är ute för att tala kvalitetsfrågor anar hon ibland tysta och tunga suckar: ”Åh, nu kommer hon igen!” – Men det kan faktiskt vara både roligt, givande och stimulerande att arbeta med kvalitet ute på klinikerna, säger hon.

Kvalitetsfrågor är något Ingrid Frankman brinner för, och hon räds inte att säga vad hon tycker, både när det gäller detta och annat. Så har det varit sedan hon började arbeta som tandläkare på folktandvården i Skåne för 39 år sedan, och så har det fortsatt efter att hon och maken Claes-Jöran 2002 tog över den nedläggningsdömda kliniken i Anderslöv i Trelleborgs kommun och började driva den i Praktikertjänsts regi.
– Kvalitetsarbete måste involvera alla på kliniken, och måste också vara en del av det dagliga arbetet, inte en pärm med papper som hamnar i en låda utan ett levande dokument, säger hon. Men kvalitetsarbete är mer än så:
– Det gäller att skapa rutiner för den goda kvaliteten. Då blir det ett verktyg för god och säker vård, men bidrar naturligtvis också till att effektivisera arbetet och skapa god ekonomi på kliniken, förklarar hon med bestämd röst.

Ingrid Frankman Yrke: Tandläkare, nybliven pensionär. Ålder: 63 Familj: Maken och pensionerade tandläkaren Claes-Jöran, tre barn, tre barnbarn, hund. Fritid: Hunden, golf, skidåkning, ja friluftsliv i allmänhet, arbeta vid sommarstugan. På nattduksbordet: David Eberhards bok ”Hur barnen tog makten”. Senaste tandläkarbesöket: Röntgen 2009, som visade några fakturerade fyllningar. ”Usch, vi tandläkare är dåliga på att gå till tandläkaren.” Foto: Emil Malmborg

Ingrid Frankman
Yrke: Tandläkare, nybliven pensionär.
Ålder: 63
Familj: Maken och pensionerade tandläkaren Claes-Jöran, tre barn, tre barnbarn, hund.
Fritid: Hunden, golf, skidåkning, ja friluftsliv i allmänhet, arbeta vid sommarstugan.
På nattduksbordet: David Eberhards bok ”Hur barnen tog makten”.
Senaste tandläkarbesöket: Röntgen 2009, som visade några fakturerade fyllningar. ”Usch, vi tandläkare är dåliga på att gå till tandläkaren.”
Foto: Emil Malmborg


I mitten av 1990-talet var hon ute på folktandvårdsklinikerna i Skåne och utbildade personal i frågor kring kvalitet: ”Kvalitet till Er tjänst” hette utbildningsprogrammet.
– Men då handlade det främst om att ledningen ville att vi skulle spara pengar, hålla kostnaderna nere, och det var väl inte mitt främsta mål.

Lägga ner kliniker

Ett led i detta var att lägga ner kliniker på småorter och samla verksamhet i större enheter, något som Ingrid Frankman ansåg och anser är förkastligt:
– Jag ser ett värde i att finnas där patienterna bor, att skapa en nära relation. Jag vet vilka de är och de vet vem jag är. Färre kliniker innebär också att många, speciellt äldre, drabbas när avståndet blir längre och det blir svårare att ta sig till tandläkaren. Privattandvården finns ofta även på små orter på landet.
Kraven från ledningen på att se över kostnaderna innebar att all verksamhet nagelfors ute på klinikerna. Hur skulle personalen kunna utnyttjas effektivare och därmed skapa större lönsamhet? Ett sätt att identifiera problem och hitta lösningar hittade hon i utbildningsprogrammet ”Kvalitet till Er tjänst”. Man definierade allt som rörde klinik i Röda, Blå och Gröna kronor.
De Röda kronorna var sådant som gav förlust, de Blå kronorna innebar en tid med nödvändiga förändringar, exempelvis inköp av ny utrustning, införa nya arbetssätt, underlätta tandsköterskornas arbete genom att skaffa bärbara telefoner så att de ständigt var nåbara när patienterna ringde, och inte minst att datorisera.
– Personalen behövde inte längre gå ut i arkivet för att hämta en journal.
När detta förändringsarbete var slutfört resulterade det förhoppningsvis i Gröna kronor.
– Men kvalitet handlar inte bara om pengar, det handlar också om att ge god vård. Exempelvis till barnen, som jag alltid engagerat mig särskilt för. I dag möter jag patienter som är 38–39 år och som jag en gång hade som barnpatienter. De flesta har ingen karies, vilket är fantastiskt glädjande. Det visar att min idé att satsa extra mycket på barnen, lära dem borsta tänderna och äta rätt, var och är rätt arbetssätt. Därmed är det bevisat!

Inte nöjd

Att höja barnpengen är också något hon engagerat sig för, men hon är inte riktigt nöjd med resultatet:
– Pengen höjdes först med 25 kronor. Alltid något. Sedan har flera höjningar gjorts, men inte alls så mycket som skulle behövas för att det ska vara attraktivt att satsa på barns och ungas tandhälsa.
När hon och maken Claes-Jöran tog över folktandvårdskliniken för att driva den i Praktikertjänsts regi kunde de arbeta mer fritt med kvalitetsarbete. Det resulterade bland annat i att det sedan många år finns en checklista med 35 punkter på anslagstavlan där olika arbetsuppgifter som dagligen, en gång i veckan, en gång i månaden behöver göras finns listade, samt vem som ska göra vad. Det handlar om allt från skötsel och kontroll av autoklav till att hålla väntrummet snyggt och att rengöra sugen i källaren.
– Listan är ett sätt att göra kvalitetsarbetet till vardag på kliniken, kvalitet är ordning och reda, förklarar hon.

”Vi gör alla misstag”

Avvikelsehantering är en viktig del av kvalitetsarbetet.
– Att en avvikelse inträffar behöver inte betyda att du har gjort fel. Vi gör alla misstag. Avvikelsehanteringen får inte bli ett sätt att skambelägga någon utan ett sätt för oss alla att lära oss av misstagen.
Men det finns också annat som engagerat Ingrid Frankman; när Tandläkarförbundet för några år sedan startade ”Läsk- och godisprojektet” blev hon ”sockergeneral”, ett uppdrag som först innebar att hon reste runt på skolorna i kommunen för att registrera antalet läskautomater. Det visade sig finnas många, vilket naturligtvis inte var bra för skolungdomarnas tandhälsa.
– Senare tog kommunen bort automaterna, men det berodde nog mer på praktiska aspekter än på min och andras insatser. Det är svårt att påverka beteenden, och i det här fallet behövde ju ungdomarna bara kila över gatan till Ica för att skaffa läsk och godis. Men vi satte åtminstone ljuset på problemet med läsk och andra sura drycker och kopplingen till den allt större mängden erosionsskador.

Förändring till det bättre

Nästa steg i projektet blev att se hur det stod till med mellanmålen ute på förskolorna. Inte så bra, visade det sig.
– Exempelvis serverades färdigtillverkad jordgubbskräm, vilken innehåller oerhört mycket socker, en ren sockerbomb. Det serverades också mycket färdiglagad mat, som ju innehåller alldeles för mycket salt och socker.
På många förskolor har det dock skett en förändring till det bättre, både att frukt har introducerats som mellanmål, och en del förskolor och skolor har valt att tillaga maten på plats.
Satsningen på ”Godis- och läskprojektet” gav stor medial uppmärksamhet.
– Det är bra att projektet inte blev en pappersprodukt utan att vi nådde ut till både beslutsfattare, till tandvården och föräldrarna, säger hon.
Den första juli gick Ingrid Frankman i pension och lämnade över nyckeln till kliniken till tandläkare Susanna Elgström Gjelvold.

”Har trivts väldigt bra”

Det vardagliga klinikarbetet kommer hon inte att sakna.
– Men jag har trivts väldigt bra med yrket och arbetskamraterna, och inte minst de satsningar jag varit med om att göra för barnens tandhälsa.
Men hon kommer inte att lägga sig på sofflocket.
– Nyligen skaffade vi hund, sedan har jag golfen och sommarstugan, skidåkning på vintern. Och så kommer jag att fortsätta som kvalitetstandläkare inom Praktikertjänst.

Upptäck mer