Det var många tandläkare som lämnade Sverige under 1990-talet; arbetsmarknaden var usel, speciellt för dem som kom direkt från utbildningen. Många sökte sig till England, men en och annan valde ett annat land. Sara Hürlimann hamnade, mer av en slump än en tanke, i Genève i Schweiz. Och det visade sig vara ett lyckokast.
Det var som sagt dystra tider när hon kom ut som färsk tandläkare från utbildningen i Göteborg 1997.
– Det var till och med så dystert att Privattandläkarna tidigare hade skrivit brev till oss och uppmanat oss att sluta utbildningen, berättar hon.
Eftersom hon var intresserad av oral kirurgi sökte hon utbildningsplatser i flera länder. Det första positiva svaret fick hon från Genève.
Tre år senare var hon färdig specialist och arbetade sedan på flera privatkliniker i den fransktalande delen av Schweiz innan hon startade eget med sin blivande man. En klinik blev två och två tre; i dag driver de 15 kliniker med allmän- och specialisttandvård i Schweiz. På klinikerna arbetar omkring 100 tandläkare, närmare 35 tandhygienister och 190 tandsköterskor.
I Schweiz bedrivs tandvården till största delen i privat regi, men skoltandvården sköts i offentlig regi. Det finns inget tandvårdsstöd, men barn och personer som inte har råd med tandvård får ekonomisk hjälp av samhället. De flesta patienter är måna om sin tandhälsa och går regelbundet på kontroller. Att de får betala hela kostnaden själv är inget stort hinder, enligt henne, eftersom skatterna är betydligt lägre i Schweiz än i Sverige.
Förbättrad folktandvård
Sara Hürlimann hade inte lämnat Sverige tomhänt; hon hade, som hon uttrycker det, »folktandvårdsidén« med sig, det vill säga att erbjuda vård på kliniker där all kompetens är samlad under ett tak. Men hon nöjde sig inte med att ta idén med sig och förverkliga den; hon hade som mål att utveckla den, göra den ännu bättre. Enligt henne själv innebär det att ha öppet årets alla dagar, också på kvällstid. Utöver detta arbetar tandläkaren i ett rum och med en patient åt gången, och arbetsfördelningen mellan tandläkare och tandsköterska är en annan än i den svenska tandvården.
– Jag tror att patienterna tycker att det är bra att tandläkarna ägnar sig helhjärtat åt dem till dess behandlingen är klar. Vi delegerar också mindre från tandläkare till tandsköterska än i Sverige. Och det finns en anledning till det: Tandläkaren har en unik kompetens som ska utnyttjas till fullo. Att exempelvis göra en fyllning är inget man lär sig på en veckokurs, säger hon med eftertryck.
En uppfattning som säkert provocerar många, och det är hon medveten om.
– Schweiz är ett urmakarland. Man har en lång tradition av att fokusera på kvalitet in i minsta detalj. Det har jag tagit med mig in i tandvården. Tandläkarna har kunskapen och skickligheten som krävs för att göra ett högkvalitativt arbete och i det ingår också höga estetiska krav.
Tuff kvalitetsgranskning
Har man då inte det i Sverige? För att konkretisera vad som menas tar hon några exempel:
– Vi kollar alltid avtryck i mikroskop. Vi använder till och med mikroskop ibland för att kontrollera fyllningarna. Kofferdam används alltid, vilket jag noterat inte är fallet i Sverige. Dessutom kvalitetsgranskas alla nyanställda tandläkares arbeten av klinikchefen under de första sex månaderna. Det innebär att han eller hon granskar alla behandlingar, kontrollerar modellerna et cetera för att se till så att kvalitetskraven uppfylls.
Den 16 januari öppnade Sara Hürlimann och hennes man Christoph, som är ekonom, den första kliniken i Sverige, Tandläkarcentrum på Drottninggatan i centrala Stockholm. När verksamheten kommit i gång på allvar ska 13 tandläkare arbeta där, och hon och hennes man kommer att turas om att vara där.
– Att vi nu driver en klinik i Sverige beror dels på hemlängtan, men det är också en stor och spännande utmaning, förklarar hon, och tillägger att hon inte räds för konkurrensen:
– Naturligtvis har vi analyserat vilka förutsättningar som finns. Det finns gott om tandläkare i Stockholm, men inte minst våra generösa öppettider tror jag ska locka patienter.
Hon har följt utvecklingen inom den svenska tandvården, och hon ser positivt på det tandvårdsstöd som infördes 2008. Och hon tycker inte att det är krångligt:
– Vårt debiteringssystem i Schweiz bygger också på ett stort antal åtgärdsnummer, så »tänket« är likartat.
Går det som hon hoppas och tror kan verksamheten komma att utvidgas.
– Vi får ta en sak i taget, men inom ett par år kanske vi har startat några kliniker till.
